Sura Luqman — Vers 31

Ordens betydelser:

• Al-fulk – skeppen.
• Bi-niʿmati Llāh – genom Guds nåd och välsignelse, det vill säga genom Hans skapelse och läggande av lagarna som gör att skeppen kan flyta och röra sig på vattnet.
• Ṣabbār – den som är mycket tålmodig och uthållig, särskilt i att avhålla sig från det förbjudna och i att bära svårigheter.
• Shakūr – den som är mycket tacksam mot Gud för Hans många välsignelser.

Tolkning av versen:

Vers 31 i Sura Luqmān vänder sig till betraktaren med en retorisk fråga som väcker eftertanke: "Har du inte sett att skeppen seglar på havet genom Guds nåd?" – Detta är en påminnelse om att skeppens gång över vattnet inte sker av sig själv, utan genom Guds omsorg och Hans skapelseordning, där Han har gjort vattnet bärigt och gett människan kunskap och förmåga att bygga och styra farkoster. Det är en uppenbar välsignelse från Honom.

Syftet med detta är att Han ska visa er – människor – några av Sina tecken och underverk som vittnar om Hans allmakt och visdom. I skeppens rörelse över havet, trots dess enorma vattenmassor och vågor, ligger en tydlig demonstration av Guds kontroll över naturen och Hans omsorg om människan.

Versens avslutning betonar att i detta skeende finns det verkligen tecken och lärdomar för varje person som är tålmodig – den som uthärdar motgångar och avhåller sig från det som Gud har förbjudit – och tacksam – den som erkänner Guds välsignelser och använder dem i lydnad mot Honom. Det är dessa två egenskaper, tålamod och tacksamhet, som gör att människan kan se och förstå Guds tecken i skapelsen.

Lärdomar och budskap från versen:

• Versen lär oss att se på naturen och världen omkring oss med insikt och eftertanke, ty allt som sker i skapelsen bär spår av Skaparens makt och visdom.
• Den påminner oss om att Guds välsignelser är många och ständigt närvarande, och att vi bör vara tacksamma för dem i ord och handling.
• Den uppmuntrar oss att kombinera tålamod i svårigheter med tacksamhet i välgång, vilket är en nyckel till inre frid och närmande till Gud.
• Den visar att tro inte är blind, utan grundad på tecken och bevis som människan kan begrunda med sitt förstånd och sitt hjärta, vilket gör tron levande och meningsfull i vardagen.