Sura Al-Waqi'a — Vers 38

Förklaring av ord:

* Aṣḥāb al-Yamīn (أصحاب اليمين): De som får sin bok i höger hand på Domedagen, vilket är ett tecken på framgång och lycka. De är de välsignade och rättfärdiga tjänarna.

Tolkning av versen:

Denna vers är en fortsättning på beskrivningen av de välsignelser som väntar de troende i paradiset. Versen klargör att de himmelska varelserna – de skapade kvinnorna i paradiset – är skapade särskilt för dem som hör till "högra sidans folk", det vill säga de rättfärdiga som på Domedagen får sin bok i höger hand som ett tecken på deras frälsning och Guds välbehag.

Dessa varelser är inte som de jordiska kvinnorna; de är skapade på ett nytt och fulländat sätt, fria från alla brister och svagheter som kännetecknar den jordiska tillvaron. De är evigt unga, oskuldsfulla, kärleksfulla mot sina män och i samma ålder – allt för att fullända lyckan för de troende som vunnit Guds nåd.

Versens budskap är att paradisets alla välsignelser, inklusive dessa fulländade sällskap, är reserverade för dem som levde rättfärdigt och följde Guds vägledning i detta liv.

Lärdomar och insikter från versen:

1. Guds generositet och barmhärtighet: Versen visar på Guds oändliga nåd mot sina rättfärdiga tjänare – Han belönar dem inte bara med det de förtjänar, utan med det som överstiger allt de kunde önska sig.
2. Paradisets fullkomlighet: Tillvaron i paradiset är inte en upprepning av den jordiska verkligheten med dess begränsningar, utan en ny skapelse präglad av fulländning, evighet och ren glädje.
3. Vikten av att sträva efter att vara bland "högra sidans folk": Versen uppmuntrar den troende att leva ett liv i lydnad och rättrådighet för att uppnå denna höga rang hos Gud.
4. Tröst och hopp för de troende: Denna vers inger hopp och lugn i hjärtat hos den som kämpar för sin tro – att Gud har förberett en belöning som ingen människa kan föreställa sig, och att allt möda i detta liv inte är förgäves.
5. Paradisets glädjeämnen är rena och upphöjda: Till skillnad från jordiska njutningar som är förenade med brister och sorg, är paradisets välsignelser rena, eviga och utan någon form av ofullkomlighet – en sann och fullkomlig lycka.