Sura An-Nahl — Vers 35

Förklaring av några ord i versen:

• "Ašrakū" (الَّذِينَ أَشْرَكُوا): De som avgudade andra vid sidan av Allah.
• "Min dūnihi" (مِن دُونِهِ): Vid sidan av Honom, det vill säga andra gudar.
• "Lā ābā’unā" (وَلَا آبَاؤُنَا): Inte heller våra förfäder.
• "Lā ḥarramnā" (وَلَا حَرَّمْنَا): Vi har inte heller förbjudit (något) – de syftade på sina egna påhittade förbud som att viga vissa djur åt avgudarna.
• "Al-balāgh al-mubīn" (الْبَلَاغُ الْمُبِينُ): Det tydliga framförandet av budskapet.

Tolkning av versen:

De som avgudade andra vid sidan av Allah sade som en ursäkt: "Om Allah hade velat att vi endast dyrkade Honom, skulle vi inte ha dyrkat något annat – varken vi eller våra fäder före oss – och vi skulle inte heller ha förbjudit det som vi själva påhittade som förbjudet." De menade att deras handlingar var Guds vilja och att de därför inte kunde lastas.

Detta är dock en falsk och ogiltig ursäkt. På samma sätt resonerade de otrogna folken före dem, som också använde ödet som en förevändning för att avvisa sanningen. Men Allah har gett människan förnuft, vilja och frihet att välja, och Han har sänt sina budbärare för att vägleda och varna. Att hänvisa till Guds förutbestämmelse efter att budbärarna har kommit med klar vägledning är inget annat än en lögn och en undanflykt.

Därför är budbärarnas enda uppgift att framföra budskapet på ett klart och tydligt sätt – de har ingen makt att tvinga människor till tro eller att straffa dem för deras val. Budbärarna har verkligen framfört det, och människan kommer att stå till svars för sina handlingar.

Lärdomar och visdomar från versen:

1. Människans ansvar och fria val: Allah har gett oss förnuft, vilja och förmåga att välja. Att skylla på ödet för sina synder är en falsk ursäkt, för vi är ansvariga för våra handlingar.
2. Budbärarnas uppgift är vägledning, inte tvång: Profeterna har sänts för att förmedla Allahs budskap på ett klart sätt. De har ingen makt att tvinga människor att tro – det är en påminnelse om att vägledning kommer från Allah, men människan måste själv öppna sitt hjärta.
3. Varning mot att följa förfädernas sedvänjor blint: Att imitera sina förfäder i felaktiga trosuppfattningar och handlingar är inte en giltig ursäkt inför Allah. Sanningen måste följas oavsett vad andra gör.
4. Allahs rättvisa: Allah straffar inte någon utan att först ha sänt budbärare och gett tydlig vägledning. Detta visar Hans fullkomliga rättvisa och barmhärtighet.
5. Uppmaning till eftertanke: Versen uppmanar oss att inte använda tomma argument för att rättfärdiga våra fel, utan att ärligt söka sanningen och följa den med ödmjukhet.