Sura Ar-Ra'd — Vers 14

Förklaring av några ord i versen:

• "Da'wat al-haqq" (Sanningens åkallan/bön): Härmed avses trosbekännelsen "La ilaha illa Allah" (Det finns ingen gud utom Allah) och att endast Allah förtjänar att åkallas i bön och dyrkan.
• "Yastajibun" (De svarar): Att de hörsammar och uppfyller bönen.
• "Kabasit kaffayhi" (Som den som sträcker ut sina händer): En liknelse för den som hoppas få något men inte kan nå det.

Tolkning av versen:

Endast Allah, den Upphöjde, förtjänar den sanna bönen och åkallan, vilken är trosbekännelsen om Hans enhet (Tawhid). Ingen får dyrkas eller åkallas i bön utom Han. De avgudar som de otroende åkallar istället för Allah kan inte besvara deras böner med någonting alls, varken genom att ge dem nytta eller avvärja skada från dem. Deras situation med dessa avgudar liknar situationen för en mycket törstig person som sträcker ut sin hand mot vatten på avstånd för att föra det till sin mun och dricka, men vattnet når honom aldrig. På samma sätt når inte avgudarna något av det som de åkallande hoppas på. De otroendes åkallan av sina avgudar är inget annat än ett stort villospår och en förlust, eftersom dessa avgudar varken äger förmågan att ge nytta eller skada, och de hör inte heller deras böner.

Lärdomar och visdomar från versen:

1. Ren monoteism (Tawhid): Versen lär oss att all dyrkan och åkallan ska riktas enbart till Allah, och att Han ensam är värdig att dyrkas. Detta är kärnan i den islamiska tron.
2. Avgudarnas maktlöshet: Versen visar tydligt hur maktlösa och värdelösa de avgudar som dyrkas vid sidan av Allah är. De kan varken hjälpa eller skada, och därför är det meningslöst att åkalla dem.
3. Liknelsens djup: Den vackra liknelsen med den törstiga som sträcker ut handen mot vatten men inte når det, ger en levande bild av hur fåfängt det är att åkalla andra än Allah. Den väcker förnuftet och hjärtat till insikt om sanningen.
4. Uppmaning till eftertanke: Versen uppmanar människan att reflektera över sina handlingar och sin dyrkan. Den som åkallar andra än Allah lever i villfarelse och förlust, medan den som vänder sig till Allah finner vägledning och framgång.
5. Nåden i att vända sig till Allah: Genom att visa på avgudadyrkans meningslöshet, framhäver versen indirekt den stora nåd och välsignelse som ligger i att vända sig till Allah i bön, ty Han hör och svarar på Sina tjänares böner.