Sura Ibrahim — Vers 27

Ordens betydelser:

• يُثَبِّتُ: Ger fasthet och stadga.
• الْقَوْلِ الثَّابِتِ: Det fasta ordet, vilket är vittnesbördet om att det inte finns någon gud värd att dyrka utom Allah och att Muhammed är Hans sändebud.

Tolkning av versen:

Allah ger fasthet och stadga åt dem som tror genom det fasta ordet – vittnesbördet om Guds enhet (Tawhid) och budskapet som profeten Muhammed (frid vare med honom) förde med sig. Denna fasthet visar sig i det jordiska livet genom att de förblir ståndaktiga i sin tro och får ett gott slut vid dödsögonblicket. I gravens prövning, när de två änglarna frågar om deras Herre och religion, vägleder Allah dem till det rätta svaret. På samma sätt ger Han dem fasthet på Uppståndelsens dag. När det gäller de orättfärdiga – de som avgudar andra vid sidan av Allah och förnekar Hans budskap – låter Allah dem gå vilse från sanningen och rätt vägledning i både denna värld och i nästa. Allah gör vad Han vill: Han vägleder den Han vill av Sin nåd och låter den Han vill gå vilse av Sin rättvisa, och ingen kan ifrågasätta Hans beslut.

Lärdomar från versen:

• Tron på Allahs enhet är grunden för fasthet och trygghet i både livet och döden, och den som håller fast vid den får Guds stöd i alla skeden.
• Allahs rättvisa innebär att den som väljer orättfärdighet och otro själv orsakar sin villfarelse, medan den som söker sanningen får Guds vägledning.
• Versen inger hopp hos de troende att deras ståndaktighet inte är förgäves, utan att Allah belönar dem med fasthet här och i det eviga livet.
• Den påminner om att Allahs vilja är absolut och att ingen kan motsätta sig Hans beslut, vilket stärker den troendes förtröstan och överlämnande till sin Herre.