Sura An-Nisa — Vers 22

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "Mā nakaha ābā'ukum": Det som era fäder har ingått äktenskap med, det vill säga de kvinnor som era fäder har varit gifta med.
• "Illā mā qad salaf": Förutom det som redan har skett tidigare, det vill säga det som ägde rum före islams ankomst och som är förlåtet.
• "Fāḥishah": En mycket allvarlig synd och en avskyvärd handling.
• "Maqtan": Något som väcker Guds vrede och avsky.
• "Sā'a sabīlan": En ond och förkastlig väg.

Tolkning av versen:

Denna ädla vers förbjuder tydligt och klart att en man gifter sig med en kvinna som hans far har varit gift med, oavsett om äktenskapet fullbordades eller inte. Förbudet gäller från det att fadern har ingått äktenskapskontraktet, även om han inte har fullbordat äktenskapet med henne. Detta är en handling som var vanlig under den förslavande tiden (jāhiliyyah), och versen kom för att utrota denna sedvänja fullständigt.

Undantaget som nämns i versen – "utom det som redan har skett" – innebär att det som ägde rum före islam inte medför någon synd eller bestraffning, eftersom människorna då inte hade fått något förbud mot detta. När islam kom, avskaffades denna sedvänja omedelbart och definitivt.

Versens avslutning beskriver denna handling som en "fāḥishah" – en mycket allvarlig synd som är avskyvärd i sin natur – och som "maqtan" – något som gör att Gud avskyr den som begår den och som väcker människors avsky. Den beskrivs också som "sā'a sabīlan" – en ond och förkastlig väg som leder till fördärv, eftersom den bryter mot naturliga familjeband och rubbar den sociala ordningen.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Islams omsorg om familjens renhet och värdighet: Genom att förbjuda denna handling skyddar islam familjens struktur och förhindrar att relationer inom familjen blir förvrängda. Detta visar hur islam värnar om människans värdighet och heder.
2. Islams gradvisa och visa lagstiftning: Genom att förlåta det som skett före islam och samtidigt förbjuda det framöver, visar versen på islams visdom och mildhet. Islam avskaffar inte gamla seder med hårdhet utan ger människor en ny chans att börja om på en ren grund.
3. Lydnad mot Guds bud är en väg till välsignelse: Versen lär oss att sann lycka och framgång ligger i att följa Guds lagar, även när de strider mot gamla vanor eller mänskliga begär. Den som avstår från det förbjudna får Guds nåd och välsignelse i sitt liv.
4. Islams högaktning för kvinnans värdighet: Genom att skydda kvinnan från att bli föremål för sådana äktenskap som kränker hennes värdighet, visar islam att kvinnan har en särställning och ska behandlas med respekt och ära.
5. Att undvika allt som väcker Guds vrede: Versen påminner oss om att vissa handlingar är så allvarliga att de väcker Guds avsky. Detta uppmanar oss att alltid reflektera över våra handlingar och undvika allt som kan leda till Guds missnöje, för att istället söka Hans nöje och kärlek.