Sura At-Takwir — Vers 24

Förklaring av viktiga ord i versen:

• ʿalā l-ghayb (عَلَى الْغَيْبِ): Med "det fördolda" avses här det som är dolt för människorna på jorden, nämligen uppenbarelsen från himlen – det vill säga Koranen och profetens kunskap om det osynliga som Allah har gett honom.
• bi-ḍanīn (بِضَنِين): Betyder "snål" eller "återhållsam" – att inte ge ut det man har fått sig anförtrott.

Tolkning av versen:

Denna vers är en fortsättning på de tidigare verserna där Allah försvarar sin profet Muḥammad (frid vare med honom) mot anklagelserna från de otrogna i Mecka. Här klargör Allah att profeten inte är snål eller återhållsam när det gäller att förmedla uppenbarelsen. Tvärtom – han har fått kunskap om det fördolda från Allah och han förmedlar denna kunskap till människorna utan att hålla tillbaka något av den. Han döljer ingenting av det som Allah har uppenbarat för honom, och han tar inte heller betalt för detta, till skillnad från siare och spåmän som krävde ersättning för sina påstådda kunskaper.

Profeten (frid vare med honom) var inte heller en person som höll inne med sanningen av rädsla eller girighet. Han gav ut allt han fått av Allah – vare sig det gällde befallningar, förbud, löften eller varningar – utan att förändra, minska eller dölja något. Detta är ett bevis på hans ärlighet och trovärdighet i förmedlandet av budskapet.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Ärlighet i förmedlandet av kunskap: Denna vers lär oss att den som bär på kunskap – särskilt religiös kunskap – måste förmedla den till människorna utan att hålla tillbaka något. Att dölja kunskap är en stor synd, och att vara snål med kunskap är raka motsatsen till profetens karaktär.
2. Profetens fullkomliga pålitlighet: Versen bekräftar att profeten Muḥammad (frid vare med honom) är den mest pålitliga förmedlaren av Guds budskap. Han har inte lagt till, tagit bort eller förvrängt något av uppenbarelsen – vilket stärker vår tillit till Koranen som Allahs oförändrade ord.
3. Kunskap är en anförtrodd gåva: Allah har gett kunskap till människor som en vägledning, och den som får denna gåva har en skyldighet att sprida den vidare. Detta gäller inte bara profeter utan även lärda och alla som bär på kunskap – de ska vara generösa med den, precis som profeten var.
4. Frihet från världsliga begär: Profeten tog ingen ersättning för att förmedla budskapet. Detta lär oss att den som söker kunskap och sprider den ska göra det för Allahs skull, inte för materiell vinning eller personlig ära.
5. Kärlek till profeten: När vi förstår hur mycket profeten (frid vare med honom) gav av sig själv för att vägleda oss – utan att hålla tillbaka något – växer vår kärlek och uppskattning för honom, och vi följer hans väg med större hängivenhet.