Sura Yunus — Vers 15

Förklaring av några ord i versen:

• ”Lā yarjūna liqā’anā” (De som inte hoppas på att möta Oss): De som inte tror på uppståndelsen och inte fruktar räkenskapens dag, och som inte heller hoppas på någon belöning.
• ”Min tilqā’i nafsī” (Av min egen vilja): Av eget initiativ, utan Guds befallning.
• ”Yawm ‘aẓīm” (En väldig dag): Domen på uppståndelsens dag, vars fasor är oerhörda.

Tolkning av versen:

När de klara och tydliga verserna ur Koranen läses upp för dessa människor – verser som bevisar Guds enhet och varnar för avgudadyrkan – vänder sig de som inte tror på mötet med Gud och som varken fruktar straff eller hoppas på belöning till Profeten (frid vare med honom) och säger: ”Kom med en annan Koran än denna, eller ändra på denna!” De menade att han skulle ta bort det som kritiserar deras avgudar, förvandla det som är tillåtet till förbjudet och tvärtom, eller ersätta vissa verser med andra som passar deras önskningar.

Då svarade Profeten (frid vare med honom) med Guds befallning: Det är inte min sak att byta ut eller ändra något av detta på eget initiativ. Jag är endast en budbärare som följer det som uppenbaras för mig från min Herre. Jag har ingen makt att förändra något av det som Han har uppenbarat. Om jag skulle lyda er och ändra det som Gud har befallt, så fruktar jag straffet på en väldig dag – uppståndelsens dag – vars plåga ingen kan bära.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Koranen är oföränderlig och skyddad: Ingen människa, inte ens Profeten själv (frid vare med honom), har rätt att ändra eller modifiera Koranen. Den är Guds ord, och Gud har tagit på Sig att bevara den.
2. Profetens fullkomliga lydnad: Profeten (frid vare med honom) var inte mer än en trogen budbärare som endast följde uppenbarelsen. Detta visar på hans ärlighet och fullständiga underkastelse inför Guds vilja.
3. Att frukta Guds straff är en drivkraft för rättfärdighet: Profeten (frid vare med honom) fruktade Guds straff om han skulle avvika från det som uppenbarats. Detta lär oss att fruktan för Gud och Hans straff är en viktig faktor som håller människan på den raka vägen.
4. Sanningen kompromissas inte: Oavsett hur mycket motståndarna kräver ändringar för att tillfredsställa sina önskningar, så förblir sanningen orubblig. En muslim ska inte böja sig för tryck eller hot när det gäller Guds lagar.
5. Avgudadyrkan är oacceptabel: Versen visar att avgudadyrkarnas krav på att Koranen skulle tysta ner kritiken mot deras avgudar var förkastligt. Islam står fast vid ren monoteism (tawhid) och avvisar all form av polyteism (shirk).