Sura Al-Anbiya — Vers 78

Förklaring av några ord i versen:

• Al-Harth (الْحَرْثِ): Åkermark eller plantering, såsom grödor eller vingårdar.
• Nafashat (نَفَشَتْ): Att får sprids ut på natten utan herde och betar fritt.
• Ash-Shahid (شَاهِدِينَ): Allvetande och närvarande; ingenting är dolt för Allah.

Tolkning av versen:

Och nämn, du profet, berättelsen om Allahs profet Dawud och hans son Sulayman, frid vare med dem båda, när de dömde i en tvist om en åkermark. En grupp människors får hade under natten spridit sig in i åkermarken och förstört grödorna genom att beta av dem. Dawud, frid vare med honom, dömde att fåren skulle överlämnas till åkermarkens ägare som kompensation för den skada de orsakat, eftersom värdet av den förstörda grödan motsvarade värdet av fåren. Hans dom var ett uttryck för rättvisa, men Sulayman, frid vare med honom, föreslog en mer nyanserad lösning som tog hänsyn till båda parternas långsiktiga intressen. Allah säger: "Och Vi var vittnen till deras dom" – det vill säga, Vi var närvarande och allvetande över vad de båda dömde, och ingenting av deras beslut var dolt för Oss. Allah bekräftade Sulaymans förståelse av målet, som nämns i nästa vers, men båda var rättfärdiga domare som sökte sanningen.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Rättvisans betydelse: Versen visar att rättvisa är en grundläggande princip i islam, och att även profeter ägnade sig åt att skipa rättvisa mellan människor med stor omsorg och noggrannhet.
2. Visdom och förståelse: Allah välsignar den Han vill med djupare insikt och förståelse, som Han gjorde med Sulayman. Detta uppmuntrar oss att sträva efter kunskap och visdom i alla våra angelägenheter.
3. Allahs allvetenhet: Att Allah är vittne över allt inger trygghet – ingen handling, vare sig god eller ond, är dold för Honom. Detta motiverar den troende att alltid handla med rättvisa och ärlighet.
4. Problemlösning med omsorg: Berättelsen lär oss att tvister bör lösas med eftertanke och med hänsyn till båda parter, och att en klok lösning kan vara bättre än en strikt bokstavlig tolkning.
5. Profeternas mänsklighet: Versen visar att profeterna var människor som använde sitt förstånd och sin ijtihad (slutledning) i domar, vilket inspirerar oss att använda vårt förnuft i enlighet med Guds lagar.