Sura Muhammad — Vers 1

Ordens betydelser:

• "Kafaru" (كَفَرُوا) – de som förnekade och inte trodde på Allah.
• "Saddu" (صَدُّوا) – de som hindrade och avvisade andra.
• "Sabil Allah" (سَبِيلِ اللَّهِ) – Allahs väg, det vill säga islam och dess lagar.
• "Adalla" (أَضَلَّ) – gjorde förgäves, lät gå förlorad eller ogiltigförklarade.

Tolkning av versen:

Denna ädla vers handlar om dem som förnekade Allah och vägrade tro på Honom som den ende sanne Guden, utan att erkänna Hans enhet och rätt att dyrkas. De nöjde sig inte bara med sin egen otro, utan de försökte även aktivt hindra andra människor från att följa Allahs väg – islams väg – genom att avskräcka, motarbeta och blockera vägen för dem som sökte sanningen. Som en följd av detta ogiltigförklarade Allah deras handlingar och lät dem bli fullständigt värdelösa, oavsett hur goda eller ädla dessa handlingar kunde tyckas vara i människors ögon. Exempel på sådana handlingar som nämns i sammanhanget är att de gav mat till behövande och upprätthöll släktband – men eftersom dessa gärningar inte byggde på tro på Allah och Hans sändebud, utan på otro och motstånd mot sanningen, förkastade Allah dem och lät dem inte väga något hos Honom. Deras belöning blev därmed förlust och olycka i detta liv och i det kommande.

Lärdomar och budskap från versen:

• Tro på Allah är grunden för att alla goda handlingar ska accepteras; utan tro förlorar även de mest ädla gärningarna sitt värde inför Allah.
• Att hindra människor från sanningen är en av de största synderna, och det leder till att ens egna handlingar blir ogiltiga.
• Allah är rättvis i Sin bedömning – Han låter inte de rättfärdigas handlingar gå förlorade, men Han låter inte heller de otrognas handlingar väga tungt, hur imponerande de än må vara.
• Versen uppmanar den troende att värna om sin tro och att inte låta goda gärningar ske utan rätt avsikt och rätt grund, så att de blir accepterade och belönade av Allah.