Sura Ar-Rum — Vers 22

Förklaring av några ord i versen:

• "Aysātihi": Hans tecken och bevis som pekar på Hans makt och enhet.
• "Ikhtilāfu alsinatikum": Skillnaden i era språk och tungomål.
• "Alwānikum": Era färger, såsom vitt, svart och andra nyanser.
• "Al-ʿālimīn": De lärda och insiktsfulla som reflekterar och drar slutsatser.

Tolkning av versen:

Bland Guds stora tecken som visar på Hans allmakt och enhet är skapelsen av himlarna, som höjts utan synliga pelare, och skapelsen av jorden med dess vidsträckthet och stabilitet. Vidare ingår i dessa tecken skillnaden mellan era språk och tungomål, samt mångfalden i era hudfärger – trots att ni alla härstammar från en enda människa och en enda fader. Denna mångfald är ett underverk som endast den Allsmäktige kan åstadkomma. I allt detta ligger tydliga bevis och lärdomar för dem som har kunskap och insikt, och som använder sitt förstånd för att begrunda Guds skapelse – till skillnad från de okunniga som är upptagna av världsliga ting och dess lockelser.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Skapelsen av himlarna och jorden är ett levande bevis på Guds oändliga makt, vilket väcker människans förundran och leder henne till att erkänna Skaparen.
2. Mångfalden i språk och färger är inte en slump, utan ett gudomligt tecken som visar på Guds visdom och förmåga – och den påminner oss om att alla människor är lika inför Gud, oavsett härkomst eller utseende.
3. Versen uppmuntrar till kunskap och reflektion, och visar att de lärda har en särskild förmåga att se Guds tecken i skapelsen, vilket fördjupar deras tro och tacksamhet.
4. Den inger hopp och glädje hos den troende, då den visar att Guds skapelse är full av tecken som stärker tron och förbinder människan med sin Herre på ett konkret och märkbart sätt.