Sura Saba — Vers 23

Ordens betydelser:

• Ash-Shafāʿah (الشفاعة): Förbönen, att någon går i god för en annan och ber för dennes räkning.
• Fuzzīʿa (فُزِّعَ): Skräcken och fruktan avlägsnades; oron lättade från hjärtana.
• Al-ʿAliyy (العلي): Den Upphöjde, den som är högst i väsen, makt och rang.
• Al-Kabīr (الكبير): Den Store, den som är större än allt och alla.

Tolkning av versen:

Ingen förbön har någon verkan hos Allah, den Upphöjde, utom för den som Han själv har gett tillstånd att förböna för. Detta visar Hans absoluta suveränitet och att ingen kan närma sig Honom eller tala inför Honom utan Hans tillåtelse. Av Hans majestät och storhet är att när Han talar med uppenbarelsen, grips himlarnas invånare av en sådan vördnad och fruktan att de nästan svimmar av skräck. När sedan denna fruktan lättar från deras hjärtan, frågar de varandra: "Vad sade er Herre?" Och änglarna svarar: "Han sade sanningen" – det vill säga, Han sade det rätta och det sanna ordet. Därefter beskriver versen Allahs fullkomlighet: Han är den Upphöjde i sitt väsen och i sin makt, och den Store som allt är underordnat och i behov av.

Lärdomar och budskap från versen:

• Förbön är inte en rättighet för någon, utan en ynnest som Allah ger åt den Han vill – detta lär oss att allt gott kommer från Allahs nåd och att vi alltid ska vända oss till Honom i ödmjukhet.
• Versen visar på Allahs oändliga storhet och majestät, vilket fyller hjärtat med vördnad och kärlek till Honom, och påminner oss om att vi är små inför Honom men ändå älskade av Honom.
• Den lär oss att sanningen alltid kommer från Allah, och att vi som troende ska söka sanningen och följa den i alla våra handlingar.
• Den inger hopp hos den troende att Allahs tillåtelse till förbön är en del av Hans barmhärtighet, vilket uppmuntrar oss att sträva efter att bli bland dem som Allah älskar och accepterar.