Sura Ya-Sin — Vers 69

Förklaring av några ord i versen:

• الشِّعْر (ash-shi'r): Poesi, versmått som uttrycks med rytm och rim på ett speciellt sätt.
• وَمَا يَنبَغِي لَهُ (wa mā yanbaghī lahu): Det är inte passande eller lämpligt för honom, och det ligger inte i hans natur.
• ذِكْر (dhikr): Påminnelse, förmaning och vägledning.
• قُرْآنٌ مُّبِين (qur'ānun mubīn): En tydlig och klar uppenbarelse som gör sanningen uppenbar och skiljer den från lögnen.

Tolkning av versen:

Vi har inte lärt Vår Profet Muhammed (frid vare med honom) poesi, och det är inte passande för honom att vara poet. Detta beror på att poesi inte var hans natur eller karaktär, och han var inte känd för att uttala verser eller rimma ord. Det som han har kommit med är inte poesi, utan det är en påminnelse som väcker hjärtan och får människor att tänka, och en tydlig Koran som klargör sanningen från lögnen, med tydliga lagar, visdomar och förmaningar. Denna Koran är avsedd att varna den som har ett levande hjärta och en öppen insikt, så att Guds bevis upprättas mot dem som förnekar sanningen, och de förtjänar därmed straffet.

Lärdomar från versen:

1. Guds beskydd av Profeten (frid vare med honom) från poesi och dess konstgjorda uttryck, för att hans budskap inte skulle blandas samman med mänskliga ord och för att hans uppdrag skulle förbli rent och klart.
2. Koranen är en tydlig och fullständig vägledning som inte behöver något yttre stöd, och dess klarhet är ett bevis på att den kommer från Gud.
3. Den som söker sanningen med ett uppriktigt hjärta finner i Koranen en påminnelse som leder honom till rätt väg, medan den som vänder sig bort från den har inget ursäkt inför Gud.
4. Profetens (frid vare med honom) karaktär och natur var ren från allt som kunde minska förtroendet för hans budskap, vilket stärker tron på att han var sänd av Gud med sanningen.