Sura Ya-Sin — Vers 68

Förklaring av ord och uttryck i versen:

• "نُعَمِّرْهُ" – Den som Vi förlänger livet för, det vill säga den som Vi låter leva länge tills han uppnår hög ålder.
• "نُنَكِّسْهُ" – Vi vänder honom tillbaka, det vill säga Vi för honom från styrka och fullkomlighet tillbaka till svaghet och brist.
• "فِي الْخَلْقِ" – I skapelsen, det vill säga i kroppens och sinnets beskaffenhet.

Tolkning av versen:

Allah den Upphöjde säger: Den som Vi låter leva länge och uppnå en hög ålder, honom återför Vi till ett tillstånd av svaghet efter att han hade uppnått full styrka och mognad. Hans kropp blir skröplig, hans syn försvagas, hans hörsel avtar, och hans förstånd försvagas tills han blir som ett litet barn – eller till och med svagare än så. Detta är en gudomlig lag som drabbar alla som lever länge.

Efter att ha nämnt detta vänder sig Allah till människorna med en retorisk fråga: "Tänker de inte?" Det vill säga, förstår de inte med sina förstånd att Den som har makt att förändra människan från styrka till svaghet, från ungdom till ålderdom, och från fullkomlighet till brist – Han har också makt att återuppväcka de döda efter deras död? För den som kan skapa och förändra i denna värld är förmågan att återuppväcka inte svårare än det första skapandet.

Denna vers påminner människan om att denna världens liv inte är bestående. Den som idag är stark och ung kommer imorgon att bli svag och gammal. Detta liv är en övergångsfas, och det eviga livet är i livet efter detta. Därför borde människan förbereda sig för den eviga tillvaron och inte låta sig luras av denna världens flyktiga njutningar.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Allahs makt är fullkomlig: Förändringen av människan från ungdom till ålderdom, från styrka till svaghet, är ett tydligt bevis på Allahs fullkomliga makt. Den som kan göra detta kan också återuppväcka de döda.
2. Livet i denna värld är förgängligt: Ålderdomen och svagheten som drabbar människan är en påminnelse om att denna värld inte är den eviga boningen. Den eviga boningen är paradiset eller helvetet i livet efter detta.
3. Uppmaning till förnuft och eftertanke: Versen uppmanar människan att använda sitt förnuft och tänka över dessa tecken. Den som tänker djupt över skapelsen och dess förändringar kommer att inse sanningen om uppståndelsen och tro på Allah.
4. Ödmjukhet inför Allah: Att se hur människan blir svag och hjälplös i ålderdomen bör göra henne ödmjuk inför sin Herre och få henne att inte vara högmodig över sin ungdom och styrka.
5. Förberedelse för livet efter detta: Eftersom detta liv är kort och fyllt av förändringar, bör människan använda sin tid väl genom att lyda Allah och göra gott, så att hon kan uppnå evig lycka i paradiset.