Sura Ghafir — Vers 35

Ord som behöver förklaras:

• Yujādilūn: De som argumenterar och tvistar.
• Āyāt Allāh: Guds tecken och bevis, såsom uppenbarelserna och de klara argumenten.
• Sulṭān: Ett tydligt bevis, en auktoritet eller ett hållbart argument.
• Kabura maqtan: Det är en enorm avsky och vrede.
• Yaṭbaʿu: Förseglar, stänger av hjärtat så att vägledning inte når in.
• Mutakabbir: Den som är högmodig och vägrar att böja sig för sanningen.
• Jabbār: Den som är tyrannisk, våldsam och förtrycker andra.

Tolkning av versen:

Dessa människor, som argumenterar mot Guds tecken och försöker vederlägga dem, gör det utan något giltigt bevis eller någon uppenbar sanning som har nått dem från Gud. Deras argumentation är inte grundad på kunskap eller vägledning, utan enbart på envishet och högmod. Denna typ av argumentation är en stor avskyvärd handling inför Gud och inför de troende, eftersom den är ett förkastande av sanningen utan grund.

På samma sätt som Gud förseglar hjärtat på dessa människor som argumenterar mot Hans tecken, förseglar Han även hjärtat på varje högmodig person som vägrar att acceptera sanningen och som är tyrannisk i sitt beteende mot andra. Deras hjärtan blir stängda för vägledning, och de kan inte nå fram till rätt väg eller gott, eftersom deras högmod och tyranni har blockerat dem från att ta emot sanningen.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Argumentation utan kunskap är förkastlig: Denna vers lär oss att diskussion och debatt om religion måste bygga på kunskap och bevis, inte på tomma påståenden eller avsikt att förvränga sanningen.
2. Guds avsky för högmodiga argumenterare: Den som argumenterar mot Guds tecken utan giltigt skäl väcker Guds vrede och de troendes avsky, vilket visar hur allvarlig denna synd är.
3. Högmod och tyranni stänger dörren till vägledning: Hjärtat som är fyllt av högmod och tyranni blir förseglat, och därmed förlorar människan förmågan att se sanningen och ta emot vägledning. Detta är en varning för oss att alltid vara ödmjuka inför sanningen.
4. Uppmaning till ödmjukhet: Versen uppmanar oss att vara ödmjuka i vår tro och i våra diskussioner, och att alltid söka sanningen med ett rent hjärta, fritt från arrogans och envishet.
5. De troendes gemenskap med Gud i avsky mot orättvisa: De troende älskar det som Gud älskar och avskyr det som Gud avskyr. Denna vers stärker bandet mellan de troende och deras Herre genom att de delar samma hållning gentemot sanningens fiender.