Sura Ar-Rahman — Vers 36

Ordens betydelser:

• Ālāʾ (آلاء): Guds otaliga välsignelser och nådegåvor.
• Tukadhdhibān (تُكَذِّبَانِ): Ni båda förnekar eller förkastar (duoform för människor och djinner).

Tolkning av versen:

Denna vers är en retorisk fråga som riktar sig till både människor och djinner, de två väsensgrupper som har fått förnuft och ansvar. Allah påminner dem om sina otaliga välsignelser och frågar: "Vilken av er Herres välsignelser kan ni båda förneka?" – Det är en fråga som inte förväntar sig ett svar, utan som syftar till att väcka människans och djinnens samvete. Den kommer som en upprepad refräng i denna sura, efter att Allah har räknat upp många av sina gåvor – såsom skapelsen av himlar och jord, solen och månen, frukterna och välsignelserna i paradiset – för att sedan fråga: Vilken av dessa välsignelser kan ni förneka? Svaret är självklart: ingen av dem kan förnekas, eftersom de är synliga och uppenbara. Versen bär också en varning: om ni förnekar dessa välsignelser och inte tackar för dem, så väntar ett straff – eldslågor och smält koppar som hälls över era huvuden på Domedagen, och då kommer ingen att kunna hjälpa er.

Lärdomar och budskap:

• Versen lär oss att vara tacksamma mot Allah för hans otaliga gåvor, och att vi aldrig ska ta dem för givna.
• Den påminner oss om att både människor och djinner är ansvariga inför Allah, och att ingen av dem har en ursäkt för att förneka hans välsignelser.
• Den uppmanar oss att reflektera över naturen och universum som ett bevis på Allahs storhet och omsorg om sina skapelser.
• Den inger hopp och glädje, eftersom Allahs välsignelser är oändliga – och genom att erkänna dem och tacka honom, öppnar vi dörrar till ännu mer nåd och välsignelser i detta liv och i det kommande.