Sura Al-Muddaththir — Vers 24

Förklaring av ord och uttryck i versen:

• "Sihr" (سِحْر): Magi eller trolldom. I detta sammanhang syftar det på det som den otroende mannen påstod vara förhäxning och bedrägeri.
• "Yu'thar" (يُؤْثَر): Det som återberättas och förs vidare från tidigare generationer, det vill säga något som är känt och traderat från forna tider.

Tolkning av versen:

Efter att denne man, som var en av Quraysh-företrädarna, hade tänkt och planerat i sitt inre för att finna ett sätt att attackera Profeten Muhammed (frid vare med honom) och den heliga Koranen, sade han till slut: "Detta som Muhammed framför är ingenting annat än gammal magi som han har lärt sig och som återberättas från tidigare människor. Det är inte Guds uppenbarelse, utan snarare något som han har tagit från de gamla och sedan påstått att det kommer från Gud."

Han vägrade att erkänna sanningen och försökte övertyga sig själv och andra om att Koranen inte var något annat än mänskliga ord som Muhammed (frid vare med honom) hade plagierat från tidigare berättelser och sagor. Detta var hans sista utväg efter att han inte kunnat finna någon verklig brist eller motsägelse i Koranens budskap.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Sanningens fiender använder sig ofta av falska anklagelser: När människor inte kan bemöta sanningen med logik och bevis, tar de till tomma påståenden och förtal. Detta är ett mönster som upprepats genom historien.
2. Koranens mirakulösa natur är oemotsäglig: Trots att denne man ansträngde sig för att finna en brist i Koranen, kunde han inte komma med något annat än ett svagt påstående om att det var "gammal magi". Detta visar att Koranen står över alla mänskliga invändningar.
3. Att vända sig bort från sanningen leder till förtappelse: Mannen i versen vände sig bort från sanningen med högmod och vägrade erkänna den, vilket ledde till Guds förbannelse över honom. Detta är en varning för alla som medvetet förkastar sanningen när den är tydlig.
4. Islam uppmuntrar till ärlighet och ödmjukhet: Denna vers lär oss att en sann troende alltid är ödmjuk inför sanningen och inte låter stolthet eller personliga intressen hindra honom från att acceptera det som är rätt.