Sura At-Takwir — Vers 3

Ordens betydelser:

• الجبال (al-jibāl): Bergen.
• سُيّرَت (suyyirat): Förflyttades, sattes i rörelse från sin plats.

Tolkning av versen:

När bergen, som står fasta och orubbliga på jorden, på Domedagen rycks upp från sina platser och förs bort från jordens yta, så att de blir som stoft som skingras i luften. Detta är en del av de stora kosmiska omvälvningar som inträffar när världen går under och allt skapat upplöses inför Guds makt. Bergen, som människan betraktar som symboler för stabilitet och evighet, kommer att förflyttas och förintas, vilket visar att ingenting i denna värld är bestående inför Guds allmakt.

Lärdomar och budskap:

• Denna vers påminner oss om att allt i denna värld, hur stort och mäktigt det än må vara, är förgängligt och underordnat Guds vilja. Ingenting kan stå emot Hans befallning.
• Den inger ödmjukhet hos människan, som ofta känner sig trygg i sin styrka och sina resurser, men som kommer att inse att all makt tillhör Gud ensam.
• Den väcker en känsla av allvar och förberedelse inför den yttersta dagen, då varje själ ska stå till svars för sina handlingar. Därför uppmanas vi att leva i lydnad mot Gud och sträva efter det goda, så att vi möter den dagen med trygghet och hopp om Hans nåd.