Sura Al-Isra — Vers 93

Förklaring av några ord i versen:

• Zukhruf: prydnad, här i betydelsen guld.
• Tarqā: att stiga upp eller klättra upp.
• Ruqiyyik: din uppstigning.
• Subḥāna Rabbī: Jag prisar min Herre (renar Honom från allt som inte anstår Honom).

Tolkning av versen:

De otroende fortsatte att framställa orimliga krav på profeten Muḥammad (frid vare med honom) för att de skulle tro på honom. De sade: "Eller tills du får ett hus av guld, eller tills du stiger upp i himlen – och vi kommer inte att tro på din uppstigning förrän du kommer ner med en skrift som vi kan läsa, där det står att du är sänd av Gud." Detta var ett uttryck för deras envishet och avvisande av sanningen, inte en uppriktig önskan om vägledning.

Då befallde Gud sin profet att svara dem med förundran över deras krav: "Prisad vare min Herre!" – det vill säga, Gud är upphöjd över att någon ska diktera villkor för Honom eller ifrågasätta Hans visdom. Profeten sade: "Är jag mer än en människa som sänts som budbärare?" – det vill säga, jag är en människa och en budbärare, inte en herre över naturens lagar. Jag kan inte utföra dessa underverk av egen kraft; det är endast Gud som gör vad Han vill, och jag har inte fått i uppdrag att uppfylla era omöjliga krav. Budbärarens uppgift är endast att förmedla budskapet, inte att uppfylla alla människors nycker.

Lärdomar och budskap från versen:

1. En människas tro ska inte vara beroende av övernaturliga krav, utan av uppriktig reflektion över Guds tecken och budbärarens budskap.
2. Budbärare är människor, inte övermänskliga varelser – detta är en grundläggande princip i islam som visar att vägledning är tillgänglig för alla människor.
3. Guds visdom är höjd över människors krav och infall; ingen kan diktera villkor för Honom.
4. Versen lär oss ödmjukhet – profeten (frid vare med honom) förklarade tydligt sin mänskliga natur, vilket är en förebild för alla troende att inte överskatta sig själva.
5. Den som söker sanningen uppriktigt finner den genom att följa Guds budskap och budbärarens vägledning, inte genom att kräva mirakler som passar ens egna önskningar.