Sura Ya-Sin — Vers 12

Ordens betydelser:

• Nuhyī al-mawtā: Vi återuppväcker de döda.
• Mā qaddamū: Det de har sänt framför sig av handlingar, gott och ont.
• Āthārahum: Deras spår och efterlämnade effekter, det vill säga det som de har varit orsak till och som fortsätter efter deras död.
• Imām mubīn: En tydlig och klar bok, vilket syftar på den bevarade tavlan (al-Lawḥ al-Maḥfūẓ).

Tolkning av versen:

Allah den Upphöjde förkunnar att Han ensam återuppväcker de döda på uppståndelsens dag för att de ska stå till svars för sina handlingar. Han skriver ner allt de har sänt framför sig under sina liv – både goda och onda gärningar – och även deras efterlämnade spår, det vill säga de handlingar som de har varit orsak till och som fortsätter att verka efter deras död. Detta inkluderar goda spår såsom en from avkomma som ber för dem, användbar kunskap som de har spridit, eller en pågående välgörenhet (ṣadaqa jāriya). Det inkluderar även onda spår såsom att ha infört en dålig sed eller lett andra till synd och otro. Vidare har Allah räknat och bevarat allt i en tydlig bok, som är ursprunget till alla böcker och referensen för allt – den bevarade tavlan. Ingenting är dolt för Honom, varken stort eller smått.

Lärdomar och budskap från versen:

• Versen påminner oss om att livet inte slutar med döden; det finns en uppståndelse och en dag då vi ska möta våra gärningar. Detta ingjuter hopp hos de troende och varnar dem som försummar sina plikter.
• Den uppmuntrar oss att lämna goda spår efter oss – genom välgörenhet, kunskap, och fromma barn – som fortsätter att ge oss belöning även efter döden. Detta är en av islams skönheter: att även efter livets slut kan vi skörda frukterna av våra goda handlingar.
• Den lär oss att Allahs kunskap omfattar allt, och att ingen handling är förlorad eller glömd. Detta inger trygghet hos den rättfärdige och varnar den som syndar i hemlighet.
• Versen uppmanar oss att ständigt reflektera över våra handlingar och deras konsekvenser, både för oss själva och för andra, och att sträva efter att vara en förebild i gott – i livet och efter döden.