Sura Ya-Sin — Vers 30

Ordens betydelser:

• Ḥasrah (حَسْرَة): Djup ånger, förtvivlan och sorg över en förlorad möjlighet.
• Al-ʿIbād (الْعِبَاد): Tjänarna – här syftar det på de otrogna som förnekade budbärarna.
• Yastahziʾūn (يَسْتَهْزِئُونَ): De hånar och förlöjligar.

Tolkning av versen:

Versens innebörd är en beklagande och sorgsen utsaga från den Allsmäktige över de otrogna tjänarna – ett uttryck för deras djupa ånger och förtvivlan på Domedagen, när de får se straffet med egna ögon och inser vad de har förlorat. Då kommer de att önska att de hade trott, men ångern kommer inte att gagna dem.

Anledningen till denna förödande ånger är att de i världen aldrig fick besök av en enda budbärare från Allah – vare sig profeten Muḥammad eller någon av profeterna före honom – utan att de mötte honom med hån och förlöjligande. De avfärdade budbärarnas budskap, drev med dem och vägrade ta emot sanningen. Detta var deras envisa och ständiga hållning: varje gång en budbärare kom med vägledning, mötte de honom med hån – precis som Quraysh-folket gjorde mot profeten Muḥammad (frid vare med honom).

Denna vers är en form av förebråelse och varning: den visar att deras hån inte skadade budbärarna, utan att skadan föll tillbaka på dem själva, vilket ledde till den eviga ångern på Domedagen.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Att håna budbärare och förlöjliga religionens budskap är en av de största synderna som leder till evig olycka – och resultatet blir djup ånger när det är för sent.
2. Ångern på Domedagen kommer inte att hjälpa den som förnekade sanningen; därför måste människan ta vara på sitt liv innan döden kommer.
3. Budbärarnas uthållighet trots hån och förlöjligande lär oss att sanningens bärare måste vara tålmodiga och ståndaktiga, oavsett motståndet.
4. Versen är en tröst för de troende: de ska inte sörja över dem som hånar, ty deras öde är förtvivlan och förlust – medan de troendes slut är seger och framgång.
5. Den påminner oss om vikten av att respektera Allahs sändebud och ta emot vägledningen med ödmjukhet och tacksamhet, inte med högmod och avståndstagande.