Sura Al-A'raf — Vers 154

Ord- och uttrycksförklaringar:

• سَكَتَ: betyder här att vreden stillades och lade sig.
• الْأَلْوَاحَ: plural av "lawh" – de stentavlor som Gud gav Mose.
• نُسْخَتِهَا: det som var skrivet och avskrivet i tavlorna.
• يَرْهَبُونَ: de som fruktar och bävar inför sin Herre.

Tolkning av versen:

När Mose vrede hade stillnat och lagt sig – efter att han hört sin broder Haruns ursäkt och förstått att folket hade misstagit sig – tog han åter upp stentavlorna som han i vredesmod hade kastat ifrån sig. Dessa tavlor innehöll vägledning från villfarelse och sanningens klargörande, och de var en nåd och barmhärtighet från Gud för dem som fruktar sin Herre, bävar inför Hans straff och följer Hans bud. Tavlornas innehåll var således inte enbart lagar och påbud, utan också en källa till andlig vägledning och en port till Guds nåd för de troende som lever i gudsfruktan.

Lärdomar och budskap från versen:

• Vrede är en mänsklig känsla, men den troende bör återfå sitt lugn och återvända till förnuft och eftertanke, precis som Mose gjorde.
• Guds uppenbarelse och vägledning är en stor nåd – den förblir en källa till ljus och vägledning även efter mänskliga misstag och svagheter.
• Sann gudsfruktan är nyckeln till att ta emot och dra nytta av Guds vägledning; den som fruktar sin Herre får hjälp att förstå och leva efter sanningen.
• Barmhärtighet och vägledning hör samman – den som söker sanningen med ödmjukhet finner Guds nåd och omsorg.