Sura Al-A'raf — Vers 51

Förklaring av några ord i versen:

• "Lahwan" (لهواً): Det som roar och distraherar från det som är viktigt och allvarligt.
• "La'iban" (لعباً): Lek och skämt, det som saknar allvar och allvarlig avsikt.
• "Gharrahum" (غرّتهم): Bedrog dem, fick dem att känna falsk trygghet och fåfänga förhoppningar.
• "Nansahum" (ننساهم): Vi glömmer dem, det vill säga Vi överger dem i straffet och lämnar dem utan hjälp och barmhärtighet.

Tolkning av versen:

Dessa människor, som Gud har berövat paradisets välsignelser, är de som gjorde sin religion till ett föremål för hån och skämt. De tog inte dess allvar på allvar, utan behandlade dess budskap som något att leka med och förlöjliga. De följde sina egna påhitt och traditioner från okunnighetens tid, som att förbjuda vissa djur utan Guds tillåtelse, och de ägnade sig åt meningslösa handlingar runt den heliga Kaba med visslingar och handklappningar, istället för att vörda och dyrka Gud på rätt sätt.

Dessutom bedrog dem det jordiska livet med dess lockelser, rikedomar och njutningar, så att de blev förblindade av dess fåfänga glans och glömde det eviga livet. De trodde att de var trygga och att ingenting skulle hända dem, och de försummade att förbereda sig för den stora dagen.

På uppståndelsens dag kommer Gud att överge dem i det smärtsamma straffet, precis som de övergav tron på mötet med denna dag och inte tog hänsyn till den i sina handlingar. De förnekade Guds tecken och bevis, trots att de visste att de var sanna, och de vägrade att erkänna att de kom från Gud.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Religionen är allvar och sanning, och den får inte behandlas som lek eller hån. Att förlöjliga religionen eller dess budskap är en allvarlig synd som leder till Guds vrede.
2. Det jordiska livets lockelser är bedrägliga och tillfälliga. Den som låter sig luras av dem och glömmer det eviga livet kommer att ångra sig när det är för sent.
3. Guds rättvisa är fullkomlig: Den som glömmer Gud och Hans möte i detta liv kommer att lämnas i straffet på uppståndelsens dag, som en rättvis motsvarighet till deras handlingar.
4. Förnekandet av Guds tecken, trots att man vet att de är sanna, är en av de största synderna som leder till evig olycka.
5. Denna vers uppmanar oss att ta vår religion på allvar, att förbereda oss för det eviga livet och att inte låta oss luras av världens fåfänga njutningar. Den påminner oss om att Guds barmhärtighet är nära för dem som vänder tillbaka till Honom, men att Hans straff är hårt för dem som förnekar och hånar.