Sura Al-Ma'arij — Vers 10

Förklaring av ord:

• Ḥamīm (حَمِيمٌ): Nära vän eller släkting, den som man har en djup och innerlig relation med.

Tolkning av versen:

På Domedagen, när människorna står inför sin Herre, kommer ingen att fråga efter sin nära vän eller släkting. Varje person är så upptagen av sin egen räddning och sitt eget öde att han inte ens hinner tänka på att fråga hur det går för dem som stod honom närmast i livet. Den nära vännen, som tidigare var den man anförtrodde sig åt och delade sina hemligheter med, blir nu helt bortglömd. Ingen frågar om den andres tillstånd, vare sig det gäller framgång eller misslyckande, eftersom varje själ är helt uppslukad av sin egen situation och vad som väntar den.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Denna vers visar hur allvarlig och skrämmande Domedagen är – en dag då de starkaste banden av kärlek och släktskap bryts på grund av den totala fokuseringen på det egna ödet.
2. Den påminner oss om att vår relation till Allah är det viktigaste i livet. De nära relationer vi bygger här i världen, hur kära de än är, kommer inte att kunna hjälpa oss den dagen – endast vår tro och våra goda handlingar kommer att vara vår räddning.
3. Versen uppmanar oss att leva våra liv med medvetenhet om att vi en dag kommer att stå ensamma inför Allah, och att vi därför bör prioritera det som verkligen gagnar oss i det eviga livet.
4. Den inger hopp genom att visa att de som lever rättfärdigt och följer Allahs väg inte behöver frukta denna dag, utan tvärtom kommer att vara trygga och glada när andra är upptagna med sin egen oro.