Sura At-Tawba — Vers 98

Förklaring av viktiga ord i versen:

• Al-A'rāb: Ökenaraberna (nomaderna) som bodde i utkanten av Medina.
• Maghram: Förlust, skada eller bördor som man påläggs utan ersättning.
• Yatarabbasu: De väntar och hoppas på.
• Ad-Dawā'ir: Olyckor, svårigheter och tidens växlingar som kan drabba människor.
• Dā'irat as-Saw': Det onda och olyckan ska vända tillbaka mot dem själva.

Tolkning av versen:

Bland ökenaraberna finns det de som betraktar det de spenderar i Guds väg som en ren förlust och en börda. De ger inte för att vinna Guds belöning eller för att undkomma Hans straff, utan de ger ibland motvilligt eller för att visa upp sig. De väntar dessutom på att olyckor och svårigheter ska drabba er, troende, så att de kan bli av med er. Men sanningen är att det onda och olyckan kommer att vända tillbaka mot dem själva, inte mot de troende. Gud hör allt vad de säger och känner till alla deras onda avsikter och dolda avsikter.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Uppriktighet i handlingar är grunden för att de ska accepteras hos Gud – den som ger för att visa upp sig eller av rädsla går miste om belöningen.
2. Den som önskar det onda för de troende kommer att drabbas av det onda själv, för Guds hjälp är med de rättfärdiga.
3. Gud är allvetande om både det som sägs öppet och det som döljs i hjärtat, vilket uppmanar oss att alltid vara ärliga och rena i våra avsikter.
4. Islam lär oss att ge och offra av kärlek till Gud och med hopp om Hans belöning, inte av tvång eller rädsla – detta gör givandet till en källa till inre frid och välsignelse.