Sura Al-Jathiya — Vers 32

Ordens betydelser:

• وَعْدَ اللَّهِ – Guds löfte (om uppståndelsen och vedergällningen).
• السَّاعَةُ – Timmen, det vill säga domedagen och uppståndelsens stund.
• لَا رَيْبَ فِيهَا – Det råder ingen tvekan om den.
• إِن نَّظُنُّ إِلَّا ظَنًّا – Vi har endast en svag förmodan (utan visshet).
• بِمُسْتَيْقِنِينَ – De som är helt säkra och övertygade.

Tolkning av versen:

I denna vers framställer den Allsmäktige Guden de otrognas och förnekarnas tillstånd på Domedagen, när de konfronteras med sina tidigare uttalanden i denna värld. Det sägs till dem: "När det sades till er i det jordiska livet att Guds löfte är sant – löftet om att Han skall återuppväcka er från era gravar och belöna er för era handlingar – och att Timmen (domedagen) är oundviklig och att det inte finns något tvivel om dess ankomst, då svarade ni: 'Vi vet inte vad Timmen är. Vi har ingen kunskap om den. Vi antar bara, med en svag och osäker förmodan, att den kanske kommer, men vi är inte alls säkra på att den verkligen kommer att inträffa.'"

Detta var deras inställning i världen: de mötte sanningen med förnekelse, tvivel och osäkerhet. De varken trodde med visshet eller accepterade med övertygelse, utan de nöjde sig med gissningar och tomma antaganden. När sanningen sedan blir uppenbar för dem på Domedagen, och de ser den med egna ögon, ångrar de sig men ångern är då förgäves.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Sanningens allvar: Versen lär oss att Guds löfte är sant och att domedagen är en verklighet som ingen kan tvivla på. Den som tvivlar på den har förlorat både i denna värld och i nästa.
2. Vikten av visshet i tron: Tron skall inte bygga på svaga gissningar eller tomma antaganden, utan på säker kunskap och övertygelse. Den som nöjer sig med tvivel har inte uppnått sann tro.
3. Att inte förhala och förneka: Versen varnar oss för att möta sanningen med förnekelse eller att skjuta upp tron på den. Den som gör så kommer att ångra sig när det är för sent.
4. Uppmaning till eftertanke: Vi uppmanas att begrunda skapelsen och Guds tecken, så att vår tro blir fast och vår övertygelse stark, och så att vi inte blir som dem som endast hade en svag förmodan.
5. Barmhärtigheten i att varna i förväg: Guds varningar i Koranen är en nåd från Honom, för att vi skall vakna innan det är för sent och förbereda oss för mötet med Honom med tro och goda handlingar.