سَأَلَ سَائِلٌ بِعَذَابٍ وَاقِعٍ(1) EN MAN frågade om ett straff som väntar |
لِّلْكَافِرِينَ لَيْسَ لَهُ دَافِعٌ(2) dem som förnekar sanningen och som ingen kan avvärja, |
مِّنَ اللَّهِ ذِي الْمَعَارِجِ(3) [ett straff] från Gud till vilken många vägar leder upp. |
تَعْرُجُ الْمَلَائِكَةُ وَالرُّوحُ إِلَيْهِ فِي يَوْمٍ كَانَ مِقْدَارُهُ خَمْسِينَ أَلْفَ سَنَةٍ(4) Till Honom stiger änglarna och den heliga ingivelsens ande upp under en dag vars längd är femtiotusen år. |
فَاصْبِرْ صَبْرًا جَمِيلًا(5) Uthärda därför [dina prövningar, Muhammad,] med väl buret tålamod! |
إِنَّهُمْ يَرَوْنَهُ بَعِيدًا(6) De ser [straffet] som något mycket avlägset, |
وَنَرَاهُ قَرِيبًا(7) men Vi ser det som något som ligger helt nära! |
يَوْمَ تَكُونُ السَّمَاءُ كَالْمُهْلِ(8) Den Dagen skall himlen likna smält koppar |
وَتَكُونُ الْجِبَالُ كَالْعِهْنِ(9) och bergen skall vara som högar av rödfärgad ull. |
وَلَا يَسْأَلُ حَمِيمٌ حَمِيمًا(10) Ingen vän frågar efter en vän; |
يُبَصَّرُونَهُمْ ۚ يَوَدُّ الْمُجْرِمُ لَوْ يَفْتَدِي مِنْ عَذَابِ يَوْمِئِذٍ بِبَنِيهِ(11) [ändå] får de se varandra. För att köpa sig fri från straffet kommer den obotfärdige syndaren den Dagen att vilja offra [till och med] sina barn, |
وَصَاحِبَتِهِ وَأَخِيهِ(12) sin hustru, sin broder, |
وَفَصِيلَتِهِ الَّتِي تُؤْوِيهِ(13) de anhöriga som hade beskyddat honom, |
وَمَن فِي الْأَرْضِ جَمِيعًا ثُمَّ يُنجِيهِ(14) ja, alla jordens invånare - [om] han på så sätt kan rädda sig. |
كَلَّا ۖ إِنَّهَا لَظَىٰ(15) Ack, nej! [Han slipper inte ifrån denna] rasande eld |
نَزَّاعَةً لِّلشَّوَىٰ(16) som skall [bränna] bort hans hud upp till och med huvudsvålen! |
تَدْعُو مَنْ أَدْبَرَ وَتَوَلَّىٰ(17) Den kallar alla dem som vände ryggen [åt budskapet] och drog sig undan |
وَجَمَعَ فَأَوْعَىٰ(18) och dem som samlade och gömde [rikedomar i sina kassakistor]. |
۞ إِنَّ الْإِنسَانَ خُلِقَ هَلُوعًا(19) MÄNNISKAN är skapad rastlös och otålig. |
إِذَا مَسَّهُ الشَّرُّ جَزُوعًا(20) Hon beklagar sig så fort hon drabbas av något ont, |
وَإِذَا مَسَّهُ الْخَيْرُ مَنُوعًا(21) men om det goda kommer på hennes lott visar hon [de behövande] ifrån sig. |
إِلَّا الْمُصَلِّينَ(22) [Så uppträder] inte de som med allvar ger sig hän åt sin andakt |
الَّذِينَ هُمْ عَلَىٰ صَلَاتِهِمْ دَائِمُونَ(23) och som oförtröttligt förrättar sin bön, |
وَالَّذِينَ فِي أَمْوَالِهِمْ حَقٌّ مَّعْلُومٌ(24) och som av vad de äger [anslår] rättmätiga andelar |
لِّلسَّائِلِ وَالْمَحْرُومِ(25) åt tiggarna och dem som [i tysthet] lider nöd |
وَالَّذِينَ يُصَدِّقُونَ بِيَوْمِ الدِّينِ(26) och som tror på Domens dag |
وَالَّذِينَ هُم مِّنْ عَذَابِ رَبِّهِم مُّشْفِقُونَ(27) och fruktar sin Herres straff - |
إِنَّ عَذَابَ رَبِّهِمْ غَيْرُ مَأْمُونٍ(28) ingen kan vara säker på att gå fri från sin Herres straff - |
وَالَّذِينَ هُمْ لِفُرُوجِهِمْ حَافِظُونَ(29) och som håller sina begär i styr |
إِلَّا عَلَىٰ أَزْوَاجِهِمْ أَوْ مَا مَلَكَتْ أَيْمَانُهُمْ فَإِنَّهُمْ غَيْرُ مَلُومِينَ(30) och inte [ger fritt utlopp åt sin lust] med andra än sina hustrur eller dem som de rättmätigt besitter - inget klander kan då riktas mot dem; |
فَمَنِ ابْتَغَىٰ وَرَاءَ ذَٰلِكَ فَأُولَٰئِكَ هُمُ الْعَادُونَ(31) men går de längre är de syndare - |
وَالَّذِينَ هُمْ لِأَمَانَاتِهِمْ وَعَهْدِهِمْ رَاعُونَ(32) och de som troget fullgör sina förtroendeuppdrag och uppfyller sina löften, |
وَالَّذِينَ هُم بِشَهَادَاتِهِمْ قَائِمُونَ(33) och de som står fast vid sitt vittnesmål, |
وَالَّذِينَ هُمْ عَلَىٰ صَلَاتِهِمْ يُحَافِظُونَ(34) och de som slår vakt om bönen. |
أُولَٰئِكَ فِي جَنَّاتٍ مُّكْرَمُونَ(35) [Alla] dessa skall [hälsas] med hedersbetygelser i [paradisets] lustgårdar. |
فَمَالِ الَّذِينَ كَفَرُوا قِبَلَكَ مُهْطِعِينَ(36) HUR ÄR det fatt med [dessa] sanningens förnekare, som ivrigt tränger fram med sträckta halsar |
عَنِ الْيَمِينِ وَعَنِ الشِّمَالِ عِزِينَ(37) från höger och vänster i stora grupper? |
أَيَطْمَعُ كُلُّ امْرِئٍ مِّنْهُمْ أَن يُدْخَلَ جَنَّةَ نَعِيمٍ(38) Är det av iver att få stiga in i lycksalighetens lustgårdar? |
كَلَّا ۖ إِنَّا خَلَقْنَاهُم مِّمَّا يَعْلَمُونَ(39) Visst inte! De vet ju av vad de har skapats! |
فَلَا أُقْسِمُ بِرَبِّ الْمَشَارِقِ وَالْمَغَارِبِ إِنَّا لَقَادِرُونَ(40) Vid alla soluppgångars och alla solnedgångars Herre! Vi är sannerligen i stånd |
عَلَىٰ أَن نُّبَدِّلَ خَيْرًا مِّنْهُمْ وَمَا نَحْنُ بِمَسْبُوقِينَ(41) att i deras ställe sätta bättre [människor än de] - ingenting kan hindra Oss! |
فَذَرْهُمْ يَخُوضُوا وَيَلْعَبُوا حَتَّىٰ يُلَاقُوا يَوْمَهُمُ الَّذِي يُوعَدُونَ(42) Låt nu [förnekarna] fortsätta med sina ordlekar, till dess de står inför den Dag som de fått löfte om, |
يَوْمَ يَخْرُجُونَ مِنَ الْأَجْدَاثِ سِرَاعًا كَأَنَّهُمْ إِلَىٰ نُصُبٍ يُوفِضُونَ(43) den Dag då de skall skynda fram ur sina gravar, som om de hade bråttom att inställa sig [till andakten] inför sina gudabilder, |
خَاشِعَةً أَبْصَارُهُمْ تَرْهَقُهُمْ ذِلَّةٌ ۚ ذَٰلِكَ الْيَوْمُ الَّذِي كَانُوا يُوعَدُونَ(44) stirrande i marken, nedtyngda av skam. Detta är den Dag om vars ankomst de gång på gång har varskotts. |
أحمد العجمي
خالد الجليل
سعد الغامدي
سعود الشريم
عبد الباسط
عبد الله الجهني
علي الحذيفي
فارس عباد
ماهر المعيقلي
محمد جبريل
المنشاوي
الحصري
مشاري العفاسي
ناصر القطامي
ياسر الدوسري
