Sura Hud — Vers 98

Ordens betydelser:

• يَقْدُمُ: går före, leder fram.
• فَأَوْرَدَهُمُ: förde dem fram till, lät dem komma till.
• الْوِرْدُ: ankomsten, platsen man anländer till.
• الْمَوْرُودُ: det som man anländer till, destinationen.

Tolkning av versen:

Farao kommer på Uppståndelsens dag att gå före sitt folk – de som följde honom i villfarelse och blev dränkta tillsammans med honom – och han ska leda dem rakt in i Elden. Han som var deras ledare i världen blir deras ledare även i det yttersta, men nu till fördärv. Vilken fruktansvärd ankomst och vilken usel destination! Elden är det värsta ställe man kan föras till, och Farao är den sämsta ledare som kan föra sitt folk dit. Versen målar upp en skrämmande bild av hur ledarskap i synd och högmod inte bara förstör ledaren själv, utan även drar med sig anhängarna i fördärvet – både i denna värld och i nästa.

Lärdomar och budskap:

Denna vers lär oss att en ledare bär ett tungt ansvar, inte bara för sig själv utan även för dem som följer honom. Den varnar oss för att följa auktoriteter som leder bort från sanningen, och påminner oss om att vi måste välja våra förebilder med omsorg. Samtidigt inger den hopp för den troende: den som leder andra till gott och rättvisa kommer att belönas, medan den som leder till ondska kommer att få bära bördan av både sin egen synd och dem som följde honom. Islam uppmanar oss att vara goda förebilder och att aldrig blint följa någon som avviker från Guds väg, hur mäktig eller inflytelserik denne än må vara.