Sura Yusuf — Vers 58

Ord som behöver förklaras:

• فَدَخَلُوا عَلَيْهِ – de gick in till honom, det vill säga till Josef som då var en hög ämbetsman i Egypten.
• فَعَرَفَهُمْ – han kände igen dem, att de var hans bröder.
• وَهُمْ لَهُ مُنكِرُونَ – de kände inte igen honom, de förnekade att han var deras bror Josef.

Tolkning av versen:

Efter att torkan och svälten drabbade Kanaans land, reste Josefs bröder till Egypten för att köpa spannmål och livsmedel, precis som andra människor gjorde. De kom inför Josef, som var den ansvarige för landets förråd, och de bad honom om hjälp. Josef kände igen dem – de var hans bröder som en gång kastat honom i brunnen – men de kände inte igen honom. Detta berodde på att många år hade gått sedan de skildes från honom, och hans utseende hade förändrats helt; han var ett barn när de övergav honom, men nu var han en mogen man i en hög och mäktig ställning. Dessutom var han klädd som en egyptisk ämbetsman, vilket gjorde att de inte kunde ana att han var deras bror.

Lärdomar och budskap från versen:

• Denna vers visar på Guds stora plan och visdom. Det som Josef upplevde av svårigheter och prövningar var inte förgäves, utan en del av en större plan som ledde till att han blev en mäktig ledare och kunde rädda sin familj från svält.
• Den lär oss att förlåta och vara barmhärtig, precis som Josef senare behandlade sina bröder med godhet trots vad de gjort mot honom.
• Den påminner oss om att ingen vet vad framtiden bär, och att den som förlitar sig på Gud och är tålmodig i svårigheter kommer att se Guds hjälp på ett sätt som överraskar honom.
• Den visar också att makt och position inte ska göra en människa högmodig, utan snarare vara ett tillfälle att tjäna andra och hjälpa de behövande, precis som Josef gjorde.