Sura An-Naml — Vers 37

Ordens betydelser:

• لَا قِبَلَ لَهُم بِهَا: De har ingen förmåga eller styrka att möta dem eller göra motstånd.
• أَذِلَّةً: Förödmjukade och svaga.
• صَاغِرُونَ: Ödmjukade, föraktade och förnedrade.

Tolkning av versen:

Profeten Sulaymān (Salomo), frid vare med honom, sade till budbäraren som kommit med gåvan från Drottningen av Sabā: "Återvänd till dem med din gåva, ty jag accepterar den inte. Vid Allāh, jag ska sannerligen komma till dem med en armé som de inte har någon förmåga att möta eller göra motstånd mot. Och jag ska sannerligen driva ut dem från deras land, Sabā, förödmjukade och ödmjukade, efter att de levt i ära och makt – om de inte kommer till mig och underkastar sig Allāh ensam och överger dyrkan av allt annat än Honom."

Lärdomar från versen:

1. Sanningens styrka överlägsenhet: Denna vers visar att sanningen och rättfärdigheten har en makt som ingen materiell styrka kan stå emot. Sulaymāns armé var inte bara en militär styrka, utan en styrka grundad på Guds stöd och profetisk auktoritet.
2. Avvisande av mutor och gåvor som kompromissar tron: Sulaymān vägrade gåvan och visade att principer och tro inte kan köpas eller påverkas av materiella ting. Detta lär oss att en troende inte ska låta sig köpas eller kompromissa i sin religion.
3. Ödmjukhet inför Gud och inte inför människor: Versen visar att den som vägrar att underkasta sig Gud kommer att förödmjukas, medan den som ödmjukar sig inför Gud upphöjs. Det är en påminnelse om att sann ära ligger i lydnad mot Skaparen.
4. Uppmaning till dialog och varning innan handling: Sulaymān gav dem en chans att komma till insikt och underkasta sig innan han agerade med kraft. Detta speglar islams rättvisa approach – att alltid börja med tydlig kommunikation och ge möjlighet till rättelse innan stränga åtgärder vidtas.
5. Guds hjälp till sina rättfärdiga tjänare: Versen ingjuter hopp i de troendes hjärtan att Gud alltid stödjer dem som står upp för sanningen, oavsett hur mäktiga deras motståndare är.