Sura Al-An'am — Vers 70

Förklaring av några ord i versen:

• "Lå’iban" (لَعِبًا): Lek, skämt och tidsfördriv utan allvar.
• "Lahwan" (لَهْوًا): Underhållning och nöjen som distraherar från det väsentliga.
• "Gharrat-hum" (غَرَّتْهُم): Bedrog dem, vilseledde dem och gav dem falska förhoppningar.
• "Tubsal" (تُبْسَلَ): Att överlämnas till fördärv och förstörelse, att hållas fast vid sina synder och straffas för dem.
• "Hamim" (حَمِيمٍ): Vatten som hettats upp till extrem grad, kokande vatten.

Tolkning av versen:

Vänd dig bort från dem, o Profet, som har gjort sin religion till ett föremål för lek och underhållning – de som hånar och förlöjligar sanningen när den når dem, och som har låtit jordelivet med dess lockelser och flyktiga njutningar bedra dem, så att de glömmer det eviga livet och förnekade uppståndelsen. Lämna dem åt sig själva och bry dig inte om dem.

Men påminn människorna med Koranen, så att ingen själ ska överlämnas till fördärv och förstörelse på grund av vad den har förtjänat av synder och otro. På den dagen kommer den själen inte att ha någon beskyddare eller hjälpare som kan rädda den från Guds straff, och inte heller någon förebedjare som kan tala till dess fördel hos Gud. Även om den försöker lösa sig själv med allt som finns på jorden som lösen, kommer det inte att accepteras från den.

Dessa människor som gjorde sin religion till lek och nöje – de är de som har överlämnats till fördärvet på grund av sina egna handlingar. För dem väntar en dryck av kokande vatten som skållar deras ansikten, och ett smärtsamt straff, allt på grund av deras otro och förnekelse av Gud och Hans budbärare.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Religionens allvar: Islam är ingen lek eller underhållning. Den kräver allvar, eftertanke och uppriktighet. Att håna eller förlöjliga religionen är en allvarlig synd som leder till fördärv.
2. Varning för jordelivets bedrägeri: Detta liv med dess lockelser är tillfälligt och bedrägligt. Den som låter sig luras av det och glömmer det eviga livet kommer att ångra sig när det är för sent.
3. Personligt ansvar: Varje själ bär ansvaret för sina egna handlingar. Ingen kan rädda en annan på Domedagen, och ingen förebedjan kommer att accepteras utan Guds tillåtelse.
4. Koranens vägledning: Koranen är en påminnelse och en vägledning för mänskligheten. Den som följer den räddas från fördärv, och den som vänder sig bort från den utsätter sig själv för evigt straff.
5. Guds rättvisa: Straffet i versen är en följd av människornas egna val och handlingar. Gud är rättvis och straffar inte någon utan att de förtjänat det genom sin otro och sina synder.
6. Vikten av att ta religionen på allvar: Versen uppmanar oss att inte behandla religionen som en lek eller ett tidsfördriv, utan att leva den med allvar, hängivenhet och kärlek till Gud och Hans budbärare.