Sura Al-Mulk — Vers 11

Ordens betydelser:

• فَسُحْقًا (fa-suḥqan): Bortdrivande, fördärv och avlägsnande från allt gott. Det är en förbannelse över dem.
• السَّعِيرِ (as-saʿīr): Den intensivt flammande elden, det vill säga helvetets eld.

Tolkning av versen:

Efter att de som förnekade sanningen har sett elden och insett att de inte kan undkomma den, erkänner de sina synder och bekänner att de förnekade budbärarna och ägnade sig åt otro. Detta erkännande sker dock vid en tidpunkt då det inte längre har något värde, eftersom det inte kan rädda dem från straffet. Därefter förkunnar Gud att dessa människor, som är eldens invånare, ska vara långt borta från Hans barmhärtighet och fördömda till fördärv och avlägsnande från allt gott. Detta är ett uttryck för Guds rättvisa dom över dem som envisades i otro och synd.

Lärdomar och insikter från versen:

• Erkännandet av synd är meningslöst när det sker efter att domen redan har fallit och straffet har blivit verklighet. Det som betyder något är att erkänna och ångra sig i detta liv, innan döden kommer.
• Versen visar på Guds rättvisa, där ingen orättvisa begås mot människorna, utan de får konsekvenserna av sina egna handlingar.
• Den varnar oss för att förneka sanningen och uppmanar oss att ta emot vägledningen innan det är för sent, så att vi inte hamnar i samma öde som eldens invånare.
• Den påminner oss om vikten av att söka Guds barmhärtighet och närma sig Honom genom lydnad, så att vi inte blir avlägsnade från Hans nåd.