Sura Yunus — Vers 98

Ordens betydelser:

• Qaryah – by, samhälle eller stad.
• ʿAdhāb al-khizyi – förödmjukelsens straff, det vill säga ett straff som innebär skam och vanära.
• Mattaʿnāhum – Vi lät dem njuta av livet, det vill säga Vi gav dem uppskov och lät dem leva vidare.

Tolkning av versen:

I denna vers klargör Allah att ingen stad eller by som tidigare förnekade sina sändebud och sedan trodde först när straffet var nära förestående – ingen sådan tro accepterades från dem, och deras tro gav dem ingen nytta, eftersom den kom i förtvivlans stund när de såg straffet med egna ögon. Undantaget från denna regel är profeten Yunus (Jonas) folk. När de insåg att straffet var på väg att falla över dem, ångrade de sig uppriktigt och vände sig till Allah med fullständig botgöring innan straffet väl nådde dem. Deras tro och ånger var äkta och uppriktig, inte ett resultat av tvång eller förtvivlan inför ett oundvikligt straff. Därför accepterade Allah deras tro, lyfte bort förödmjukelsens straff från dem i denna värld, och lät dem leva och njuta av livet till den tid som var bestämd för deras död.

Lärdomar och budskap:

1. Allahs nåd är vidsträckt, och Han accepterar uppriktig ånger från Sina tjänare så länge den sker innan döden eller straffet väl har fallit.
2. Uppriktig botgöring och återvändande till Allah kan avvärja prövningar och straff, precis som det skedde för Yunus folk.
3. Tron som kommer av rädsla för ett omedelbart straff är inte värdig acceptans, medan tro som kommer av övertygelse och kärlek till Allah är den äkta tron.
4. Denna vers inger hopp hos syndare – oavsett hur stora synder de begått, kan de vända tillbaka till Allah och finna Hans förlåtelse och barmhärtighet.
5. Allahs uppskov med människor är en möjlighet till eftertanke och förändring, och ingen bör försumma denna möjlighet innan det är för sent.