Sura Al-Kahf — Vers 35

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "جَنَّتَهُ" – hans trädgård (eller fruktträdgård).
• "ظَالِمٌ لِّنَفْسِهِ" – orättfärdig mot sig själv (genom otro och högmod).
• "تَبِيدَ" – att förgås, att förstöras eller att upphöra att existera.

Tolkning av versen:

Den otrogne mannen gick in i sin trädgård tillsammans med sin troende följeslagare för att visa honom den och skryta med den, medan han var orättfärdig mot sig själv genom sin otro och sin arrogans. Han förnekade uppståndelsen och tvivlade på att Domedagen någonsin skulle komma. När han såg trädgårdens överflöd och fruktbarhet, sade han i högmod och självbelåtenhet: "Jag tror inte att denna trädgård någonsin kommer att förgås eller förstöras, ty jag har vidtagit alla åtgärder för att bevara den och säkra dess bestånd." Han förlitade sig på sina jordiska resurser och sin långa förhoppning, och han trodde att hans rikedom och egendom skulle bestå för evigt. Han förnekade att allt som finns på jorden är förgängligt och att allt slutligen kommer att återvända till Allah.

Lärdomar och insikter från versen:

1. Människan får inte förblindas av sina jordiska ägodelar och glömma att allt som finns i denna värld är tillfälligt och kommer att förgås, medan det eviga livet är hos Allah.
2. Otro och högmod leder till att människan orättfärdigar sig själv, och detta är en av de största orsakerna till att hon förnekar sanningen och vänder sig bort från vägledningen.
3. Denna vers varnar för att lita på materiella ting och jordiska resurser som om de vore eviga, och påminner om att den sanna tryggheten endast finns i tron på Allah och Hans löften.
4. Den uppmuntrar den troende att vara ödmjuk inför Allahs gåvor och att inte skryta med det som Han har gett, utan att använda det på ett sätt som behagar Honom och som gynnar andra.