Sura Al-Anbiya — Vers 99

Ordens betydelser:

• وَرَدُوهَا (waraḍūhā): De skulle inte ha nått den (Elden) eller trätt in i den.
• خَالِدُونَ (khālidūn): De förblir där för evigt, utan att någonsin lämna den.

Tolkning av versen:

Om dessa avgudar som ni dyrkade vid sidan av Allah – såsom stenar, träbilder eller andra ting – verkligen hade varit gudar som förtjänade tillbedjan, skulle de inte ha trätt in i Elden tillsammans med er, ni som dyrkade dem. Ty en sann gud kan inte vara föremål för straff och förnedring. Men eftersom de nu alla – både de som dyrkade och de som dyrkades – har nått Elden, bevisar detta att de inte var gudar i sanning, utan blott skapelser utan makt. Alla dessa, både tillbedjarna och de tillbedda, förblir i Elden för evigt, utan någon räddning eller utväg därifrån. Detta är ett tydligt bevis på att dyrkan av något annat än Allah är ren lögn och villfarelse.

Lärdomar och vägledning från versen:

• Versen visar att sann gudomlighet är oförenlig med straff; den som straffas kan inte vara en gud.
• Den bekräftar att alla falska gudar och deras dyrkare kommer att samlas i Elden, vilket varnar människan att inte fästa sitt hjärta vid något som inte är Allah.
• Den inger hopp för den som vänder sig till Allah ensam, ty räddningen ligger i att överge allt som dyrkas vid sidan av Honom och att rena sin tro.
• Versen uppmanar till eftertanke: om dessa avgudar inte kunde skydda sig själva, hur skulle de då kunna skydda sina dyrkare? Detta leder den förnuftige till att enbart förlita sig på Allah, den Allsmäktige.