Sura Al-Qasas — Vers 66

Ordens betydelser:

• فَعَمِيَتْ – gömd, fördunklad eller försvunnen.
• الْأَنبَاءُ – nyheterna, här i betydelsen argument, bevis eller svar.
• يَوْمَئِذٍ – den dagen, det vill säga på Domedagen.
• لَا يَتَسَاءَلُونَ – de frågar inte varandra.

Tolkning av versen:

På Domedagen, när sanningen blir uppenbar och alla ursäkter och argument upphör att fungera, kommer alla bevis och svar att försvinna för de orättfärdiga. De kommer inte att finna något att säga till sitt försvar, och de kommer inte heller att fråga varandra om råd eller hjälp, eftersom de är helt överväldigade av skräck och förtvivlan inför det straff de vet väntar dem. De inser att alla deras tidigare bortförklaringar och falska förevändningar är värdelösa, och de blir stumma av chock och ångest. Ingen kan hjälpa en annan, och ingen fråga ställs, eftersom allt hopp är ute och situationen är ohållbar.

Lärdomar och budskap:

Denna vers påminner oss om att ingen mängd argument eller bortförklaringar kan rädda oss inför Gud på Domedagen, om vi inte lever rättfärdigt i denna värld. Den lär oss att sanningen alltid segrar, och att de som förlitar sig på falska ursäkter kommer att stå helt försvarslösa. Det uppmanar oss att ta vara på livet nu, att söka Guds vägledning och att bygga vår tro på uppriktighet och goda handlingar, så att vi inte hamnar i en sådan hopplös situation. Islam betonar vikten av att alltid vara sanningsenlig och att förbereda sig för mötet med vår Herre, för den som gör det kommer att finna trygghet och frid, medan den som vänder sig bort kommer att möta ånger utan möjlighet till räddning.