Sura Fussilat — Vers 50

Förklaring av några ord i versen:

• "Rahmah" (رحمة): Här menas nåd och välgång, såsom hälsa, rikedom och trygghet efter en svår tid.
• "Darrā'" (ضراء): Svårighet, sjukdom eller motgång som drabbar människan.
• "Al-Ḥusnā" (الحسنى): Det bästa, det vill säga paradiset och det goda hos Allah.
• "ʿAdhāb ghalīẓ" (عذاب غليظ): Ett strängt och svårt straff som är outhärdligt.

Tolkning av versen:

Om Vi låter människan få smaka på Vår nåd – såsom hälsa, rikedom och välbefinnande – efter att hon har drabbats av en svår prövning eller sjukdom, så vänder hon sig bort från tacksamhet och säger i sin högmodighet: "Detta har jag fått tack vare min egen förtjänst och värdighet." Hon förnekar då att välsignelsen kommer från Allah och tillskriver sig själv äran. Dessutom säger hon: "Jag tror inte att Domedagen kommer att äga rum." Hon förnekar alltså uppståndelsen och livet efter döden. Och om hon ändå tänker sig att hon skulle återvända till sin Herre, säger hon hånfullt: "Då kommer jag att få det bästa hos Honom, precis som jag fick det i denna värld." Detta är ett uttryck för hennes arrogans och hennes falska föreställning om att hon förtjänar allt gott.

Allah svarar på detta genom att säga: Vi ska helt visst underrätta dem som förnekar sanningen om allt de har gjort av ont och synd, och Vi ska låta dem smaka på ett strängt och plågsamt straff som de inte kan undkomma.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Människan är svag och glömmer lätt sin Skapare när hon får det bra, därför måste hon ständigt påminna sig om att allt gott kommer från Allah.
2. Att tillskriva sig själv framgång och välsignelser utan att tacka Allah är en form av högmod som leder till otro och förnekelse av sanningen.
3. Förnekelsen av Domedagen är en allvarlig synd som gör att människan lever utan ansvar och utan tanke på konsekvenserna av sina handlingar.
4. Allah är rättvis och kommer inte att lämna någon handling utan att ta itu med den – vare sig den är god eller ond.
5. Den som lever i arrogans och förnekelse kommer att möta ett straff som är i enlighet med hans synd, medan den troende som ödmjukar sig inför Allah får nåd och barmhärtighet.
6. Denna vers uppmanar oss att vara tacksamma i medgång och tålmodiga i motgång, och att alltid hålla fast vid tron på det eviga livet, ty det är där den sanna rättvisan skipas.