Sura Yusuf — Vers 50

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "مَا بَالُ" – betyder: vad är frågan om, eller vad är historien och tillståndet med dem.
• "قَطَّعْنَ أَيْدِيَهُنَّ" – de kvinnor som skar sina händer (med knivar när de såg Yusufs skönhet).
• "بِكَيْدِهِنَّ" – med deras list och onda planer.
• "عَلِيمٌ" – allvetande, Han som känner till allt.

Tolkning av versen:

När kungen fick veta Yusufs tolkning av drömmen – genom munskänken som återvände till honom – blev han övertygad om att Yusufs ord var sanna. Därför sade kungen till sina medhjälpare: "För hit honom till mig." Men när budbäraren kom till Yusuf i fängelset och bad honom komma till kungen, vägrade Yusuf att lämna fängelset innan hans oskuld var fastställd inför alla. Han sade till budbäraren: "Återvänd till din herre, kungen, och fråga honom om historien om de kvinnor som skar sina händer." Yusuf ville att sanningen skulle avslöjas och att hans oskuld skulle bli känd för alla – att han inte var den som försökt förföra kvinnorna, utan att det var de som hade försökt förföra honom. Han nämnde inte hustrun till Al-Aziz (minister) av hänsyn och respekt för hennes ställning, men han syftade på henne genom att fråga om kvinnorna som skar sina händer, eftersom hon var en av dem. Yusuf avslutade med att säga: "Min Herre är väl medveten om deras list och onda planer mot mig" – inget av deras bedrägerier är dolt för Honom, och Han kommer att uppenbara sanningen och försvara mig.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Vikten av att söka sanningen och visa sin oskuld: Yusuf, frid vare med honom, lär oss att en människa som är oskyldig inte ska tveka att kräva att sanningen kommer fram, även om det innebär att man dröjer med att lämna fängelset. Renhet och heder är viktigare än frihet utan att ens rykte är rentvått.
2. Hänsyn och god moral även mot dem som behandlat en illa: Yusuf nämnde inte kvinnan som försökt förföra honom vid namn, trots att hon var orsaken till hans fängslande. Detta visar på hög moral och förlåtelse, och att en sann muslim inte hämnas genom att skämma ut andra.
3. Tillit till Gud i svåra stunder: Yusuf visade att hans verkliga skydd och stöd är Gud, inte kungen eller människor. Han sade: "Min Herre är väl medveten om deras list" – vilket lär oss att vi alltid ska vända oss till Gud och lita på Honom i alla situationer.
4. Sanningen segrar till slut: Trots att Yusuf var fängslad och förtalad, lät Gud sanningen uppenbaras och hans oskuld bli känd. Detta inger hopp hos den troende att rättvisan alltid kommer att segra, även om det dröjer.
5. Att inte skynda sig att ta emot förmåner innan rättvisa skipas: Yusuf avböjde att lämna fängelset innan hans namn var rentvått. Detta lär oss att en människa inte ska acceptera en tjänst eller en förmån om det innebär att sanningen förblir dold eller att man kompromissar med sin heder.