Sura Yusuf — Vers 51

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "Mā khaṭbukunna" – Vad är er sak, ert ärende eller den omständighet som rör er?
• "Rāwadttunna" – Ni försökte förleda eller förföra.
• "Ḥāsha lillāh" – Må Gud vara fri från allt ofullkomligt; ett uttryck för förskräckelse och förnekande av anklagelsen.
• "Ḥaṣḥaṣa" – Det blev klart, uppenbart och tydligt efter att ha varit dolt.

Tolkning av versen:

Kungen vände sig till kvinnorna som hade skurit sig i händerna vid Yusufs anblick och frågade dem: "Vad var det som hände med er när ni försökte förleda Yusuf och få honom att ge efter för era begär? Såg ni hos honom något ont eller klandervärt?" Kvinnorna svarade med att frikänna honom och säga: "Må Gud vara fri från allt ofullkomligt! Vi har inte sett något ont hos honom, inte ens det minsta spår av synd eller skam."

När hustrun till mäktige mannen (al-ʿAzīz) hörde detta, och insåg att sanningen höll på att avslöjas och att kvinnorna inte skulle bära vittnesmål mot henne, valde hon att erkänna och säga: "Nu har sanningen framträtt klart efter att ha varit dold. Det var jag som försökte förföra Yusuf och locka honom till synd, men han vägrade och förblev ren. Han är sannerligen en av de sanningsenliga i det han tidigare påstått om min anklagelse mot honom."

Lärdomar och budskap från versen:

1. Sanningen segrar alltid till slut, även om den är dold en tid. Lögn och förtal kan inte bestå för evigt, utan Gud låter sanningen träda fram på ett sätt som förödmjukar lögnens folk.
2. Den troende ska vara fast i sin renhet och avhållsamhet, precis som Yusuf (frid vare med honom) som valde fängelse framför synd. Detta är en ära för honom och en välsignelse från Gud.
3. Att erkänna sitt misstag och ångra sig är en dygd. Kvinnan erkände till slut sitt fel, och detta erkännande blev ett vittnesbörd om Yusufs oskuld och rena karaktär.
4. Gud beskyddar sina rättfärdiga tjänare och ger dem seger över dem som förtalar dem. Den som är sanningsenlig och tålmodig kommer att få sin heder återställd, precis som Yusuf fick sin ära tillbaka inför kungen och alla närvarande.
5. Denna vers visar islams rättvisa syn på kvinnor och män – ingen anklagas utan bevis, och sanningen värderas högre än skam eller rädsla för att förlora ansiktet.