Sura Al-Furqan — Vers 29

Ordens betydelser:

• Adhallani (أضلني): fick mig att avvika från den rätta vägen.
• Adh-Dhikr (الذكر): påminnelsen, det vill säga Koranen och tron.
• Khadhulan (خذولًا): den som överger och sviker en människa i hennes svåraste stund, utan att ge henne stöd eller hjälp.

Tolkning av versen:

Denna vers är en del av den olycklige syndarens klagan på Domedagen, när han biter sig i händerna av ånger och förtvivlan. Han säger: "Den onde vännen har verkligen lett mig bort från påminnelsen – Koranen och tron – efter att den hade nått mig genom Profeten (frid vare med honom). Jag hade fått sanningen framlagd för mig, men jag vände mig bort från den på grund av hans inflytande och dåliga sällskap."

Versens avslutning är en allmän sanning: Djävulen – och varje ond och upprorisk varelse, vare sig den är från människor eller jinn – är en svikare mot människan. Han lockar henne till synd och fördärv, men när katastrofen väl inträffar och straffet kommer, överger han henne och tar avstånd från henne. Han lämnar henne ensam i eländet, precis som han gjorde med sina följeslagare genom tiderna.

Lärdomar och budskap:

1. Varning för dåligt sällskap: En dålig vän kan vara orsaken till en människas eviga undergång. Därför ska vi vara noga med vilka vi väljer som vänner och följeslagare.
2. Sanningens värde: Den som får sanningen och vägledningen men försummar den av hänsyn till andra, kommer att få ångra sig bittert när det är för sent.
3. Djävulens svek: Djävulen lovar sina anhängare hjälp och stöd, men i verkligheten är han den största svikaren. Han överger dem i deras mörkaste stund.
4. Att ta vara på vägledningen: När sanningen når oss måste vi skynda oss att ta emot den och inte låta någon eller något hindra oss från att följa den, för ångerns dag är en dag då ingen ånger hjälper.
5. Islams omsorg om människan: Islam varnar oss för det som skadar oss i detta liv och i nästa, och vägleder oss till det som ger oss lycka och framgång – både här och i evigheten.