Sura An-Naml — Vers 46

[Då] man bjöd henne att stiga in på palatsets gård trodde hon att det var [en bassäng med] djupt vatten och blottade benen [för att fästa upp sina kjolar]. [Men Salomo] sade: "Det är en gård belagd med glas." Hon utbrast: "Herre! Jag har gjort orätt mot mig själv [genom att tillbe solen]! Men nu, tillsammans med Salomo, underkastar jag mig Guds, världarnas Herres, vilja!"

TILL [stammen] Thamud sände Vi deras broder Salih [med budskapet:] "Tillbe Gud [och ingen annan]!" Och de [delade sig i] två grupper som tvistade med varandra.

De svarade: "Vi ser i din och dina anhängares [ankomst] ett varsel om kommande olyckor!" Han sade: "Ert öde [lyckligt eller olyckligt] ligger helt i Guds hand. Nej, vad som nu sker är att ni sätts på prov."

I staden fanns nio män som begick [ständiga] övergrepp och som inte ville bättra sig.