Sura Al-Ahzab — Vers 40

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "Abā aḥadin" – "Fader till någon": Här syftar det på biologisk faderskap, inte adoptivfaderskap.
• "Khātam an-nabiyyīn" – "Sigillet på profeterna": Den siste av profeterna, den som fullbordar profetians kedja, och efter vilken ingen ny profet kommer.

Tolkning av versen:

Denna ädla vers klargör en viktig sanning om Profeten Muḥammad (frid och välsignelser vare över honom) och avfärdar en missuppfattning som rådde bland araberna före islams ankomst. Versen fastställer att Profeten Muḥammad inte är biologisk fader till någon av de vuxna männen bland det muslimska samfundet. Detta var en direkt följd av händelsen med Zayd ibn Ḥāritha (må Allah vara nöjd med honom), som Profeten hade adopterat och som folk kallade "Zayd ibn Muḥammad". När Zayd senare skilde sig från sin hustru Zaynab bint Jaḥsh, ville Allah upphäva den gamla sedvänjan där en adopterad son behandlades som en biologisk son, vilket skulle ha gjort det förbjudet för Profeten att gifta sig med Zaynab efter skilsmässan. Därför förtydligade Allah att adoption inte skapar samma släktskapsband som biologisk härstamning.

Därefter bekräftar versen Profetens sanna ställning: han är Allahs sändebud till hela mänskligheten och det sista sigillet på profetiorna – den siste profeten och sändebudet, efter vilken ingen ny profet eller budbärare kommer fram till Domedagen. Detta är en av islams grundläggande trosläror, och den som påstår något annat har lämnat trons gemenskap. Även om ʿĪsā (Jesus) kommer att återvända i slutet av tiderna, så är han inte en ny profet; han följer Muḥammads sharia och ber bakom den muslimska ledaren, vilket bekräftar att Muḥammad är den sista profeten.

Versens avslutning betonar att Allahs kunskap omfattar allt – Han känner till allt som är bäst för sina tjänare, och Han har fullständig kännedom om alla handlingar, avsikter och hemligheter. Inget är dolt för Honom, vare sig i himlarna eller på jorden.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Kärlek och vördnad för Profeten (frid vare över honom): Versen lär oss att vår relation till Profeten bygger på tron och efterföljandet av hans vägledning, inte på släktskapsband. Vi bör älska honom mer än våra egna fäder och barn, och denna kärlek tar sig uttryck i lydnad och efterföljande av hans sunna.
2. Islams fullbordan: Att Profeten Muḥammad är den siste profeten innebär att islams budskap är fullständigt och komplett. Allah har bevarat Koranen och sunnan, vilket gör att vi har en trygg och oförändrad vägledning till Domedagen. Detta är en stor nåd som fyller hjärtat med trygghet och tacksamhet.
3. Att följa Allahs lagar framför gamla sedvänjor: Versen visar att islam kom för att avskaffa orättvisa och förlegade traditioner, som att ge adopterade barn samma status som biologiska barn. Detta lär oss att vi alltid bör prioritera Allahs lagar framför kulturella vanor, hur djupt rotade de än är.
4. Allahs allomfattande kunskap: Att Allah vet allt inger oss hopp och trygghet – Han känner våra svårigheter, våra uppsåt och vad som är bäst för oss. Denna insikt får oss att lita på Honom i alla våra angelägenheter och att vara medvetna om att Han ser allt vi gör, vilket leder oss till uppriktighet och gott uppförande.