Sura Al-Ahzab — Vers 66

Ordens betydelser:

• تُقَلَّبُ: vänds fram och tillbaka, från sida till sida.
• وُجُوهُهُمْ: deras ansikten.
• يَا لَيْتَنَا: "Om ändå vi hade..." – ett uttryck för djup ånger och önskan om det som inte kan återställas.

Tolkning av versen:

På Domedagen, när de otrognas ansikten vänds fram och tillbaka i elden – nu på ena sidan, sedan på den andra – säger de i ett tillstånd av förtvivlan och djup ånger: "Om ändå vi hade lytt Allah och lytt Sändebudet!" De inser då, när det är för sent, att olydnaden mot Allah och Hans budbärare Muhammad (frid vare med honom) var orsaken till deras undergång. De önskar att de i det jordiska livet hade följt Allahs befallningar, avhållit sig från det Han förbjudit, och följt profetens vägledning – men denna insikt och denna önskan kommer inte att gagna dem, ty domen har redan fallit och straffet är oundvikligt.

Lärdomar och budskap:

1. Denna vers visar på vikten av att lyda Allah och Hans Sändebud i detta liv, innan ånger inte längre hjälper. Den som följer profetens vägledning har följt Allahs väg, ty profeten har inte talat av eget begär utan av uppenbarelse.
2. Den påminner oss om att den yttersta framgången ligger i att lyda Allah och Hans budbärare – och att den som vänder sig bort från denna lydnad kommer att få ångra sig, men ångern på Domedagen är fruktlös.
3. Versen ingjuter hopp hos den troende genom att visa att lydnadens väg är tydlig och tillgänglig här i världen, och att den leder till räddning från elden och till evig lycka i paradiset. Den uppmuntrar oss att inte upprepa de otrognas misstag, utan att ta vara på varje ögonblick för att söka Allahs välbehag och följa Hans Sändebuds exempel.