Sura Ghafir — Vers 33

Ordens betydelser:

• تُوَلُّونَ مُدْبِرِينَ: Ni vänder er om och flyr i panik.
• عَاصِمٍ: Beskyddare, någon som kan skydda och rädda er.
• يُضْلِلِ: Förleder, vilseleder (genom att överge någon på grund av dennes envishet och synd).

Tolkning av versen:

Denna vers beskriver en scen från Domedagen, då syndarna vänder sig om och flyr i skräck från Helvetets fasa, men ingen flykt hjälper dem. De har ingen beskyddare som kan skydda dem från Guds straff, och ingen hjälpare som kan rädda dem från Hans vedergällning. Den som Gud har övergett på grund av sitt högmod och sin envishet i otro, har ingen som kan vägleda honom till sanningen, ty vägledning till framgång ligger helt i Guds händer. Han ger den åt den Han vill av Sina tjänare, och ingen kan tvinga fram den eller ge den till någon som Gud har berövat den.

Lärdomar från versen:

• Flykten från Guds straff är omöjlig, och ingen makt i himlen eller på jorden kan skydda en människa från Hans rättvisa.
• Sann vägledning är en gåva från Gud; den uppnås inte genom intellekt eller ansträngning ensam, utan genom Guds nåd och vilja.
• Versen inger fruktan för Domedagen och uppmanar människan att vända sig till Gud i lydnad innan den dagen kommer då ingen flykt eller beskydd finns.
• Den framhäver Guds fullkomliga makt och suveränitet över allt, vilket får den troende att ödmjuka sig inför sin Herre och söka Hans vägledning genom bön och lydnad.