Sura Ghafir — Vers 83

Ordens betydelser:

• الْبَيِّنَاتِ (al-bayyināt): De tydliga bevisen och de klara miraklen som sändebuden kom med.
• فَرِحُوا (fariḥū): De gladde sig och kände sig nöjda och stolta.
• حَاقَ (ḥāqa): Det omringade dem och föll över dem, dvs. det drabbade dem fullständigt.

Tolkning av versen:

När dessa tidigare folk som förnekade sanningen fick sina sändebud till sig med tydliga bevis och klara underverk, vände de sig bort från dessa bevis och blev i stället glada och stolta över den kunskap de själva hade. De ansåg sig vara mer vetande än sändebuden och sade: "Vi vet bättre, vi kommer inte att återuppväckas och vi kommer inte att straffas." De kallade detta för kunskap, men det var i själva verket okunnighet och inbilskhet. De hånade det som sändebuden varnade dem för, såsom uppståndelsen och straffet, och bad dem att skynda på det i hån. Till slut omringade det straff som de hade hånat och skämtat om dem, och det drabbade dem från alla håll. Så blev deras hån och förlöjligande orsaken till deras undergång.

Lärdomar och budskap från versen:

• All kunskap som motsäger islam, eller som ifrågasätter dess sanning, eller som tvivlar på dess äkthet, är förkastlig och avskyvärd. Den som håller fast vid sådan kunskap är inte en sann följare av profeten Muḥammad (frid vare med honom).
• Högmod och inbilskhet över ens egen kunskap kan leda till att man förkastar sanningen när den kommer, precis som dessa folk förkastade sina sändebud.
• Att håna och förlöjliga Guds varningar och löften är en farlig väg som leder till att straffet kommer över en på ett sätt som man inte kan fly ifrån.
• Sändebuden kom alltid med tydliga bevis, men människornas envishet och deras fasta hållning vid sina egna idéer är det som orsakar deras undergång.
• Versen uppmanar den troende att vara ödmjuk inför kunskapen och att inte låta sin egen uppfattning hindra honom från att ta emot sanningen, oavsett var den kommer ifrån.