Sura Al-Ahqaf — Vers 28

Ordens betydelser:

• Qurbānan: offergåva, det som frambärs för att närma sig någon.
• Ālihatan: gudomar (avgudar).
• Ḍallū ʿanhum: de försvann från dem, övergav dem.
• Ifkuhum: deras lögn och påhitt.

Tolkning av versen:

I denna vers riktar Gud en förebrående fråga till de förgångna folken som förstördes: Varför kom inte de gudar de dyrkade till deras hjälp när straffet drabbade dem? De hade tagit dessa avgudar som gudomar utöver Gud och framburit offer till dem för att komma närmare Gud – de trodde att dessa skulle vara deras förebedjare hos Honom. Men när katastrofen väl kom, övergav dessa avgudar dem fullständigt. De kunde varken hjälpa dem eller avvärja straffet från dem. Tvärtom – de försvann från dem i det mest kritiska ögonblicket. Detta var deras lögn och deras påhitt, för de hade inbillat sig att dessa avgudar skulle gynna dem och föra dem närmare Gud, men i sanning var det ingenting annat än fåfänga och falskhet. Deras handlingar och föreställningar var byggda på lögn, och därför blev de straffade medan deras avgudar varken kunde skydda eller rädda dem.

Lärdomar och budskap:

• Endast Gud, den Allsmäktige, förtjänar dyrkan och tillbedjan. Att vända sig till något annat än Honom – oavsett vad det är – är ren fåfänga och leder till besvikelse.
• De som sätter sin lit till andra än Gud kommer att upptäcka att dessa överger dem i stunden av största behov. Sann hjälp och framgång kommer endast från Gud.
• Versen varnar för att följa falska föreställningar och tomma förhoppningar, och uppmanar människan att söka sanningen med uppriktighet och att rena sin tro från allt som inte överensstämmer med Guds vägledning.
• Den påminner om att Guds straff är verkligt och att ingen avgud eller mellanhand kan skydda någon från Hans dom. Därför bör människan vända sig till Gud i tid, innan det är för sent.