Sura Al-Ma'ida — Vers 68

Förklaring av några ord i versen:

• "تُقِيمُوا التَّوْرَاةَ وَالْإِنجِيلَ": Att upprätta och praktisera det som finns i Tawrah (Torah) och Injil (Evangeliet) – det vill säga att tro på dess innehåll och handla enligt dess budskap, inklusive budskapet om att tro på den slutgiltiga profeten Muhammed (frid vare med honom).
• "طُغْيَانًا وَكُفْرًا": Överträdelse och otro – det vill säga att de ökar i högmod och förnekelse av sanningen.
• "فَلَا تَأْسَ": Var inte ledsen eller sörj inte.

Tolkning av versen:

Säg, o Profet (Muhammed), till judarna och de kristna: "Ni har ingen verklig grund att stå på när det gäller religionen, och det ni följer har inget värde inför Gud, förrän ni upprättar och praktiserar det som finns i Tawrah och Injil, och det som har sänts ner till er från er Herre – det vill säga Koranen. Att upprätta dessa skrifter innebär att ni måste tro på allt som de innehåller, inklusive budskapet om att tro på Muhammed och följa honom, eftersom alla tidigare skrifter vittnar om hans profetia och påbjuder lydnad mot honom."

Och när Koranen sänds ner till dig, o Profet, från din Herre, kommer den att öka många av dem i högmod och otro, på grund av deras avundsjuka och hat mot dig – eftersom Gud har utvalt dig att bära detta slutgiltiga budskap som avslöjar deras fel och brister. Så var inte ledsen över dessa förnekande människor, ty i de troende som följer dig finns det nog av tröst och hjälp, och du behöver inte deras stöd.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Vikten av att praktisera Guds uppenbarelse: Versen visar att det inte räcker att enbart påstå sig tillhöra en religion – man måste leva enligt Guds budskap och tillämpa det i sitt liv. Utan praktisk handling är ens tro utan värde.
2. Enhet i budskapet: Alla Guds uppenbarelser – Tawrah, Injil och Koranen – är en sammanlänkad kedja som leder till samma sanning. Att tro på en del och förkasta en annan är inte sann tro. Därför är tron på Profeten Muhammed (frid vare med honom) en naturlig del av att upprätta de tidigare skrifterna.
3. Ståndaktighet inför motstånd: Profeten (frid vare med honom) lärs här att inte sörja över dem som förnekar sanningen, eftersom de troendes gemenskap är tillräcklig. Detta är en påminnelse för alla troende att inte låta sig nedslås av motstånd, utan att lita på Guds stöd och på de troende omkring sig.
4. Avundsjuka som hinder för sanningen: Versen visar att avundsjuka och högmod kan förblinda människor från att se sanningen, även när den är tydlig. Detta är en varning för oss att rena våra hjärtan från dessa sjukdomar så att vi kan ta emot vägledning.
5. Koranens välsignelse: Koranen är en nåd och vägledning för mänskligheten, men för dem som vänder sig bort från den blir den en källa till ökad förhärdelse. Detta uppmuntrar oss att ta emot Koranen med ödmjukhet och öppna hjärtan, så att vi kan dra nytta av dess ljus.