Sura Ar-Rahman — Vers 57

Ordens betydelser:

• آلَاء (ālāʾ): plural av ordet "alāʾ" som betyder välsignelser, gåvor och ynnestbevis.
• رَبّكُمَا (rabbikumā): er Herre (dualen syftar på både människor och jinn).
• تُكَذِّبَانِ (tukadhdhibān): ni båda förnekar eller förkastar (dualen syftar på de två grupperna).

Tolkning av versen:

Denna vers är en retorisk fråga som upprepas flera gånger i Sura Ar-Rahman, riktad till både människor och jinn. Frågan är inte avsedd att söka ett svar, utan snarare att väcka eftertanke och förebråelse. Den utmanar de två skapelsegrupperna att räkna upp vilka av Allahs otaliga välsignelser de kan förneka. Versen syftar på alla de yttre och inre gåvor, den vägledning, den försörjning och den barmhärtighet som Allah har skänkt dem, både i detta liv och i det kommande. Genom att ställa frågan på detta sätt påminns lyssnaren om att varje välsignelse är ett bevis på Allahs godhet och att förnekandet av dessa är en orättvisa och otacksamhet. Frågan är således en kraftfull påminnelse om att människan och jinnen är helt beroende av Allahs nåd och att de inte har något att sätta emot den.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Versen lär oss att Allahs välsignelser är så många och omfattande att de inte kan räknas, och att vi ständigt bör vara tacksamma för dem.
2. Den uppmanar oss att reflektera över vår egen situation och att erkänna Allahs gåvor, vilket leder till ödmjukhet och närhet till Honom.
3. Den visar att förnekandet av Allahs välsignelser är en form av otacksamhet som människan bör undvika, och att tacksamhet är en dyrkan som för oss närmare Allah.
4. Versen väcker en känsla av vördnad och kärlek till Allah, eftersom den påminner oss om Hans ständiga omsorg om oss, vilket gör att vi längtar efter att lyda Honom och leva i enlighet med Hans vilja.