Sura Yusuf — Vers 33

Förklaring av ord och uttryck i versen:

• "السِّجْنُ" – Fängelset, det vill säga inspärrningen.
• "أَحَبُّ إِلَيَّ" – Kärare för mig, det vill säga mer föredraget och närmare mitt hjärta.
• "مِمَّا يَدْعُونَنِي إِلَيْهِ" – Än det som de kallar mig till, det vill säga det onda och den otuktiga handlingen.
• "كَيدَهُنَّ" – Deras list och bedrägeri, det vill säga kvinnornas onda planer och förförelse.
• "أَصْبُ" – Jag lutar, det vill säga jag får en benägenhet och ett begär.
• "الْجَاهِلِينَ" – De okunniga, det vill säga de som inte beaktar Guds befallningar och förbud.

Tolkning av versen:

När Profeten Josef (frid vare med honom) befann sig i denna svåra prövning, där kvinnorna försökte förföra honom och hotade honom med fängelse om han inte gav efter för deras önskemål, vände han sig till sin Herre med en innerlig bön. Han sade: "Min Herre, fängelset är kärare för mig än det som dessa kvinnor kallar mig till – det vill säga den otuktiga handlingen och synden." Han föredrog att utstå fängelsets vedermödor framför att begå en handling som väcker Guds vrede.

Därefter överlämnade han sig helt till Gud och bad Honom om hjälp och skydd: "Och om Du inte avvärjer deras list från mig, så kommer jag att luta mot dem och bli en av de okunniga." Med dessa ord erkände han sin svaghet och mänskliga natur, och han visade att all framgång och styrka att motstå synden kommer från Gud allena. Han bad inte om att få synden, utan han bad om Guds skydd och barmhärtighet, och han uttryckte sin rädsla för att falla i synd om Gud inte skyddade honom.

Denna bön visar Profeten Josefs stora fromhet och uppriktighet. Han valde det svåra och smärtsamma (fängelset) framför det lockande och syndiga, och han vände sig till Gud med ödmjukhet och förtröstan, medveten om att människans hjärta är svagt utan Guds hjälp.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Att föredra det svåra men rena framför det lockande men syndiga – En troende bör vara beredd att utstå svårigheter och prövningar hellre än att begå handlingar som strider mot Guds befallningar. Detta är ett tecken på stark tro och uppriktighet.
2. Att vända sig till Gud i bön vid frestelser – Profeten Josef lär oss att när vi känner oss svaga inför frestelser, bör vi omedelbart vända oss till Gud och be Honom om skydd och styrka. Bön är den troendes vapen mot synd och ondska.
3. Ödmjukhet och erkännande av den egna svagheten – Profeten Josef erkände att han utan Guds hjälp kunde falla i synd. Detta lär oss att ingen människa är immun mot frestelser, och att vi alltid bör vara ödmjuka inför Gud och be Honom om ståndaktighet.
4. Att undvika syndens vägar även om priset är högt – Fängelset var en svår prövning, men Profeten Josef valde det framför att förlora sin andliga renhet och Guds välbehag. Detta visar att ingen världslig förlust kan jämföras med förlusten av ens tro och heder.
5. Guds hjälp är avgörande för att motstå synd – Versen påminner oss om att framgång i att motstå synd inte kommer från vår egen styrka, utan från Guds nåd och hjälp. Därför bör vi alltid be Gud om skydd och vägledning i alla våra angelägenheter.