Sura Ibrahim — Vers 24

Och när Guds dom har fallit skall Djävulen säga: "Gud gav er ett löfte och löftet var sant. Jag har också gett er löften, men jag har svikit dem. Jag hade ingen myndighet över er, men jag kunde kalla på er och [när jag kallade på er] besvarade ni min kallelse. Klandra då inte mig; klandra er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar avstånd från det [ni förr gjorde, då] ni gav mig en plats vid Guds sida." Ja, de som begår [sådan svår] orätt har ett plågsamt straff att vänta.

Men de som tror och lever ett rättskaffens liv skall föras till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid i enlighet med deras Herres vilja, och där [änglarna] skall välkomna dem med fredshälsningen.

[ett träd] som enligt sin Herres vilja ständigt bär frukt. Gud framställer [Sina] liknelser för människorna för att [väcka dem till] eftertanke.

Men det usla ordet är som ett uselt, sjukt träd, som rycks upp med rötterna ur jorden - det saknar fäste.